Svårt för våldsutsatta kvinnor att få stanna

"Dags att avskaffa tvåårsregeln"
1:44 min

Hundratals kvinnor som kommit till Sverige för att leva med en svensk man utsatt årligen för våld eller andra kränkningar. Men bryter kvinnan relationen innan två år har gått, riskerar hon att bli utvisad, om våldet inte varit tillräckligt grovt. Var fjärde kvinna som utsatts för våld får inte uppehållstillstånd, enligt nya siffror.

– Det finns en lag i Sverige som ger de här männen möjligheten att ha total makt över en kvinna. Kvinnan är helt beroende av mannen, och om hon inte gör som han vill riskerar hon att utvisas ur Sverige, säger Bernardita Nunez, ordförande för kvinnojouren Terrafem.

Grundregeln är att den som söker uppehållstillstånd som anhörig till någon i Sverige får avslag om relationen tar slut innan två år har gått. Undantag kan göras från tvåårsregeln om förhållandet upphört för att sökanden blivit utsatt för våld eller kränkningar. Meningen är att kvinnor inte ska tvingas stanna i våldsamma relationer.

Men alla kvinnor som utsatts för våld får inte uppehållstillstånd. Lagen ställer nämligen en rad krav, bland annat att förhållandet ska ha varit seriöst, att det inte varit alltför kortvarigt och att våldet har varit tillräckligt grovt. Det räcker inte med mindre kränkningar, något som Bernardita Nunez är mycket kritisk till:

– Vem bedömer vad som är en mindre våldshandling? Och varför ska en kvinna med utländsk härkomst stå ut med någon våldshandling alls? En svensk kvinna får inte ens kallas för hora, men en kvinna med utländsk härkomst ska stå ut med mindre våldshandlingar. Och om hon inte accepterar att mannen slår henne får hon åka tillbaka.

Omkring 500 kvinnor i den här situationen vänder sig årligen till landets kvinnojourer.

På uppdrag av regeringen har Migrationsverket sammanställt statistik över de beslut som fattats. Förra året beviljades 27 personer uppehållstillstånd och 10 fick avslag, vilket innebär att drygt 25 procent av dem som uppgav att de utsatts för våld inte fick uppehållstillstånd.

Enligt kvinnojourerna är mörkertalet dessutom stort. Många vågar inte få sitt ärende prövat av rädsla för att bli tvungna att återvända till hemlandet:

– Jag har mött kvinnor som varit på besök i hemlandet och pratat med sin familj, där pappan har sagt "återkommer du hit kommer du tillbaka i en kista". Så hårt kan det vara, säger Bernardita Nunez, ordförande för kvinnojouren Terrafem.

Håkan Jonsson är jurist på Migrationsverket. Enligt honom finns inga tydliga kriterier för vilken typ av våldshandlingar som ska anses tillräckligt allvarliga för att ge grund för uppehållstillstånd.

– Jag kan inte svara på om vi har gjort någon exakt definition av vad som är en allvarlig eller mindre allvarlig våldshandling.

Så det blir en individuell prövning?

--Ja, det kan bli det. Samtidigt får man tänka på att om vi har avslagit ett ärende finns alla möjligheter att få det prövat i domstol också. I slutändan är det Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen som fastslår praxis, säger Håkan Jonsson, jurist på Migrationsverket.

Bernardita Nunez på Terrafem anser att alltför många kvinnor lidit alltför länge. Det är hög tid för förändring, antingen genom att tvåårsregeln tas bort helt eller att den skrivs om, säger hon.

– Det har gått 30 år. För 30 år sedan påbörjades diskussionen om kvinnor som utsätts för våld. Det har kommit vissa kosmetiska ändringar. Men det är aldrig någon som har föreslagit ett avskaffande av tvåårsregeln, eller att man gör en ändring som är värd namnet:att också kvinnor med utländsk bakgrund ska ha kvinnofrid i Sverige.

Jenny Hallberg
jenny.hallberg@sr.se

Anna Nell Florén
SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".