Flickor får generellt bättre betyg i grundskolan. Det är dock stor skillnad mellan olika kommuner. Foto: Fredrik persson/Scanpix

Flickor har bättre betyg i grundskolan

Flickor har generellt bättre betyg i grundskolan än vad pojkar har - men det är stora skillnader mellan olika kommuner. Det framgår av en den första omfattande undersökning som Länsstyrelsen gjort av länets grundskoleresultat.

Sammanställningen över grundskoleresultaten bygger på data från Skolverket och är alltså den första undersökning i sitt slag som gjorts i Stockholms län.

Till det som är tydligast hör att flickor generellt har bättre grundskoleresultat än pojkar. Skillnaden mellan flickors och pojkars betyg är dock mindre i Stockholms län än på riksnivå.

Samtidigt är det oväntat stora variationer mellan olika kommuner i länet, säger Gunhild Graseman på Länsstyrelsen som gjort sammanställningen.

De kommuner i Stockholms län som har de högsta genomsnittliga meritvärdena, alltså betygen i nionde klass, är Danderyd, Lidingö, Nacka och Täby.

De lägsta meritvärdena återfinns i Sundbyberg, Södertälje, Haninge och Nynäshamn.

Skillnaderna mellan flickors och pojkars betyg varierar stort beroende på kommun. Minst är skillnaden i Lidingö och Sigtuna, runt 7 poäng, medan det i till exempel Vaxholm, Danderyd och Sundbyberg skiljer över 30 poäng till flickornas förmån.

Ser man på behörighet till gymnasieskolan, alltså hur stor andel av niondeklassarna som går ut med godkända betyg, skiljer det också stort.

I Sundbyberg når 93 procent av flickorna med 86 procent av pojkarna når behörighet.

Men motsatsen finns också. I Solna och Sigtuna är det fler pojkar än flickor som är behöriga.

I Stockholms län var det förra året nästan 2600 elever, eller drygt var tionde elev som gick ut grundskolan utan att bli behöriga.

Undersökningen visar att elever med utländsk bakgrund når behörighet i betydligt mindre utsträckning.

I länet var det 23 procent , nästan var fjärde elever elev med utländsk bakgrund, som saknade behörighet , motsvarande andel bland eleverna med svensk bakgrund var 7 procent.

Allra lägst behörighet har dock de med lågutbildade föräldrar, bland dessa nådde 33 procent, alltså en av tre - inte behörighet till gymnasieskolan, visar siffrorna från Länsstyrelsen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".