Häktning kan ge psykisk ohälsa

Att sitta i häkte och inte få ha kontakt med omvärlden är en stor risk för att må psykiskt dåligt, och det kan också göra det svårare för den misstänkte att försvara sig mot det han är misstänkt för, enligt studie vid Kronobergshäktet i Stockholm.

Kriminalvården följde mer än 1 000 intagna på Kronobergshäktet under ett och ett halvt år, mellan mars 2009 och fram till juni 2010. Två tredjedelar av dom hade restriktioner av varierande grad, medan en tredjedel inte hade några restriktioner alls utan fick ha kontakt med omvärlden, läsa tidningar, lyssna på radio, se på tv och träffa anhöriga.

De häktade, både män och kvinnor, fick regelbundet svara på frågor enligt ett särskilt formulär, så länge de satt på Kronobergshäktet. Samtidigt djupintervjuades 10 personer på häktet i Huddinge.

Enligt studien mår var fjärde som sitter häktad, med begränsad kontakt med omvärlden, psykiskt dåligt. Var femte utan restriktioner hade psykiska problem till en början men mådde efterhand allt bättre.

Det är tre faktorer som är särskilt nedbrytande i häktet enligt studien; en känslan av passivitet, vanmakt och ovissheten när restriktionerna ska upphöra.

En fråga som Kriminalvården ställer sig är om det inte är ett rättsäkerhetsproblem när de häktade på grund av psykisk ohälsa inte kan försvarar sig helt och fullt, när de är för sjuka för att delta i förhör, ta del av dom är misstänkta för, konferera med advokat eller uppträda i domstol.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".