Övning för att bevara vattnet oljefritt.Foto:Guiseppe Barranco/Scanpix.
Nynäshamn

Drillas i oljekatastrof

1:21 min

Just nu pågår den största internationella oljeskyddsövningen hittills i Östersjön utanför Nynäshamn. Risken för oljeutsläpp och storleken på dem har ökat men beredskapen har blivit sämre. Under övningen tittar man på ett scenario där en fartygsolycka där tio till tjugo tusen ton olja hotar att drabba Sverige, Finland och Estland. Kenneth Neijnes som är regionchef för Kustbevakningen anser att beredskapen är bra men att det är nödvändigt med övningar.

– Det är nog ganska uppenbart, att skulle man få ett "worst case scenario" då finns det ingen nation som har tillräckliga resurser för något sådant. Vi har fartyg som transporterar över 100 000 ton råolja här utanför våra kuster. Ett sådant fartyg går inte att ett enskilt land bygger upp för. Det handlar om internationell samverkan och cooperation.

Bland deltagarna finns närmare 300 personer från svenska kommuner, länsstyrelser, frivilligorganisationer och deltagare från Ryssland, Finland och Estland. Syftet är att öka kunskapen om hur man hanterar oljeutsläpp och att länderna ska hitta ett bra sätt att samarbeta.

Kustbevakningen de senaste åren garderat sig för att ta upp olja från 5000 till 10 000 ton olja och ute till sjöss finns det numer bättre utrustning och bättre båtar men på landsidan är det värre. Jonas Fejes på Miljöinstitutet menar att det faktum att Försvarsmakten inte kan rycka in på samma sätt som förut har försvårat saneringsoperationer efter oljeutsläpp.

--Det här ser vi som ett problem, att vi inte kan få fram människor som kan jobba i grupp och som har disciplin så snabbt som vi hade förr. Den stora effekten av det här blir ju att miljön tar skada. Själva återhämtningen efter ett oljeutsläpp tar längre tid.

De senaste åren har vi har sett flera oljeolyckor som orsakat stor skada för både ekosystem och fågelliv. I Östersjön, som är särskilt känsligt för oljeutsläpp färdas idag båtar som innehåller 10 000 kubik eller mer för varje enskild tank. Det som ofta är avgörande för hur man klarar ett utsläpp, säger Kenneth Neijnes på Kustbevakningen, är tiden:

– Det är mycket både effektivare kostnadsmässigt och effektivare upptagning till sjöss. Där kan du ta upp stora kvantiteter under ganska kort tid men då måste du få ett tidigt larm. Du måste vara tidigt på plats och du måste kunna ha en fungerande organisation. Då kan du agera innan det når land. Det är ju egentligen det sämsta, när det når land. Då har vi ju på sätt och vis misslyckats, tycker jag.

I oljeolyckan som inträffade på Västkusten nyligen missade den svenska kustbevakningen larmet om att olja var på väg. Kenneth Neijnes vill inte säga för mycket om orsakerna eftersom hans ansvarsområde är Östersjön men hans gissning är att missen beror på att den svenska Kustbevakningen fortfarande främst använder det gamla larmsystemet, Pollution Report istället för det nya Safe Sea Net som Danmark använde vi olyckstillfället och som gjordes tillgängligt i Sverige förra hösten. Att något sådant kunde inträffa framstår som märkligt, tycker han. 

– Ja, på många sätt kan man väl säga att det är lite obegripligt eftersom det ligger så nära och det måste finnas många kontaktvägar som är upparbetade mellan Danmark och Sverige men tyvärr kan jag inte gå in i det, säger han.

På MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, satte man för några år sedan upp ett mål om att fördubbla beredskapen för stora oljeutsläpp. Det var ett mål man misslyckats med. Enligt Karl-Erik Kulander, oljeskyddsexpert på MSB beror det bland annat på bristfällig kunskap hos kommuner och län om var de känsliga områdena finns och vad man ska prioritera. Det beror också på låg prioritering från myndigheters sida:

– En stor olycka är en "sällan-händelse" och har det inte inträffat en olycka på länge faller det i glömska. Det är svårt att lobba för den varan, säger Karl-Erik Kulander.

Kenneth Neijnes på Kustbevakningen tycker ändå att grundberedskapen fungerar bra även om det finns saker Sverige kan bli bättre på.

– Det gäller bland annat det vi fokuserar på i den här övningen, att sy ihop bättre mellan land och sjö och mellan olika länders kapacitet på land. På sjön tror jag att vi ligger lite före med vårt samarbete som vi haft i många år men där kan vi komma vidare och vi måste också bli bättre på att nyttja de ideella organisationer som finns, säger han.

Reporter Anna Jonasson, SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista