Konkursen klar i Panaxia. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.
Panaxia

Nya dokument - Panaxias revisorerna kunde ha slagit larm tidigare än de gjorde

"Borde ha gjort revisorn misstänksam"
2:01 min

P4 Radio Stockholm kan avslöja, med hjälp av nya dokument, att revisorerna för det konkursade värdebolaget Panaxia kunde ha slagit larm mycket tidigare och satt stopp för miljonrullningen med kundernas pengar.

Einar Häckner, professor emeritus i företagsekonomi vid Luleå Tekniska universitet, som tagit del av Radio stockholms material, säger att det tidigt fanns flera varningssignaler och att revisorerna borde ha gått sig till polisen.

Det finns väldigt starka indikationer på att revisorn i Panaxia borde ha fullgjort en anmälningsskyldighet för brott.

Under våren 2010 finns det flera omständigheter i Panaxias bokföring som tyder på misstänkt bokföringsbrott. De tydligaste omständigheterna rör fordringar på 67 miljoner kronor på två närståendebolag, fordringar revisorn anser är värdelösa. De två bolagen har inga pengar och det finns heller inga säkerheter på fordringarna.

En annan indikation på att allt inte står rätt till är att fordringarna på 67 miljoner kronor inte tas upp som skulder i Skyddstekniks och Green Exits årsredovisningar. Här finns alltså en finansiell konflikt som borde ha väckt revisorn misstanke. De båda bolagen tillhör vid den här tiden Strictkoncernen där Panaxias VD då hade ett stort aktieinnehav genom sitt bolag Laccord ltd.

Dessutom finns det en fordran på 22 miljoner som rör säkerhetsväskor till Ryssland och där det också saknas säkerheter.

Professor Einar Häckner, som tagit del av Radio Stockholms underlag, säger att det fanns många varningssignaler och att revisorn borde förstått att rörde sig om misstänkt bokföringsbrott, ett sätt för Panaxia att blåsa upp sitt resultat.

- Alla de här omständigheterna tillsammans tycker jag talar för att det skulle förenligt med god revisionssed att från revisor att agera mycket starkare än revisor gjort. Jag menar ju, som sysslar med de där frågorna, redovisning att det är allvarligt. Det är missvisande information och de som ska använda informationen för beslut kan fatta felaktiga beslut, därför är det allvarligt brott. Det är också så att, när det är fråga om bokföringsbrott så vill man att revisorn ska vara skyndsam med anmälan.

I november 2010 upptäcker den nye revisorn att Panaxia använt kundernas pengar på ett sätt som är "helt oacceptabelt", det skriver han i en erinran till Panaxias styrelse i mars 2011.

Panaxias affärsidé var att samla in pengar från bensinmackar, butiker och banker, räkna och sätta in dem på respektive kunds bankkonto. Panaxia hade i flera år använt kundernas för att finansiera den egna verksamheten, det hade revisorn inga problem med. I ett svar till Revisionsnämnden nyligen beskriver han varför han tycker att det var okej att Panaxia använde klienternas pengar.

Men det revisorn upptäcker i november 2010 och inte accepterar är att Panaxia tagit kundernas pengar och skickat dem till närstående bolag, som i sin tur skulle betalat tillbaka sina skulder till Panaxia med de pengarna, bland annat de fordringar på 67 miljoner som nämndes ovan. En hantering av kundernas pengar som revisorn inte accepterar men godkänner trots det årsredovisningen utan anmärkningar. Revisionsnämnden granskar för närvarande Panaxias siste revisor och professor Einar Häckner tycker att revisorerna borde ha gjort mer:

- Det har funnits väldigt många varningssignaler som hade att göra med värdering av skulder och tillgångar, och alla de här omständigheterna tillsammans tycker jag talar för att det skulle förenligt med god revisionssed att från revisor att agera mycket starkare än revisor gjort.

Einar Häckner, professor emeritus i företagsekonomi vid Mittuniversiteten och som forskar bland annat inom redovisning och revision. Han har tagit del av den underlag som den här artikeln bygger på: Erinran till Panaxia styrelse, relevanta uppgifter i årsredovisningarna i de nämnda bolagen, Revisionsnämndens (RN) frågor till Panaxias siste revisor och svaren från revisorn till RN samt medieuppgifter som tidigare framkommit i fallet Panaxia, samt information andra dokument och information från källor med insyn. Hans slutsats är att revisorerna, både den nya och den tidigare, borde ha vänt sig till polisen:

"Var NN skyldig att anmäla misstanke om brott på basis av lagstiftarnas intentioner i lagstiftningen om anmälningsskyldighet? Den information som jag har haft tillgång till räcker inte för att ge ett kategoriskt svar, men min mening är att det finns mycket starka indikationer på att svaret är ja."

- Om Panaxia inte hade fått sin årsredovisning godkänd av revisorn då hade det kanske påskyndat processen mot nedläggning och konkurs, säger Einar Häckner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".