20 år sedan M/S Estonia sjönk

9:47 min

På söndag är det 20 år sedan Estoniakatastrofen. Händelsen beskrivs som den största fartygskatastrofen i modern tid i nordiska farvatten. 852 människor dog varav 501 var svenskar.

Kvällen den 27 september, då Estonia lämnade Tallinn för färd mot Stockholm, var en helt vanlig blåsig höstkväll men senare så ökade vinden och 23:00, svensk tid, var vinden sydvästlig 15-20 meter i sekunden och vågorna var 3-4 meter höga.

15 minuter efter midnatt så lossnade Estonias bogvisir och stora mängder vatten forsade in på bildäck och fartyget började snabbt luta åt höger.

Besättningen insåg att det var dags att skicka ut nödrop. Estonias överstyrman larmade om att fartyget har kraftig slagsida och ber om hjälp. Men fartyget är strömlöst och kan inte uppge någon exakt position.

En dryg halvtimme senare syntes inte längre Estonia där mellan finska Utö och estniska Dagö.

– För oss svenskar saknar det här färjekatastrofen motstycke i modern tid. Något liknande har vi inte varit med om, sa dåvarande statsminister Ingvar Carlsson efter katastrofen.

852 människor dog, varav 501 personer var svenska medborgare. Men 137 personer kunde plockas upp ur vattnet. Några räddades av färjor, medan de flesta hissades upp till helikoprtar med hjälp av ytbärgare.

De överlevande släpptes av på passagerarfartyg i närheten, eller i land på bland annat Utö och Åbo. De sista överlevande påträffades tidigt morgonen efter katastrofen då de hade legat timmar i 10-gradigt vatten.

Totalt deltog 26 helikoptrar från Sverige, Danmark, Finland och Estland i det enorma räddningsarbetet.

En av de överlevande var Sara Hedrenius som var 20 år när det här inträffade. Så här har hon berättat i Sverige Radios:

Jag visste att det var allvarligt, att det var något som inte stämde och att jag måste ta mig upp och ut. När jag tog mig ut i hallen var det en man som gick framför mig som fick en askopp i huvudet. Han ramlade ner framför mih och det var blod och så. Jag stannade upp och funderade på hur jag kunde hjälpa honom. Men jag kom fram till att jag inte kunde göra någonting.

Men varför sjönk Estonia? Hårt väder och höga vågor är ett ganska naturligt inslag på Östersjön när höststormarna väl kommer.

Enligt Statens Haverikommission berodde olyckan på att bogvisiret hade lossnat. Stora mängder vatten kom in i fartyget och gjorde att det sjönk väldigt snabbt. Det här slog man fast efter att bogvisiret hade bärgats, två månader efter själva katastrofen.

Men det fanns de som inte nöjde sig med förklaringen om bogvisiret. Den nytillträdda socialdemokratiska regeringen 1994 gjorde en historisk helomvändning i frågan om Estonia. Efter rapporten från Statens Haverikommission var det många som undrade vad som skulle hända med fartyget, och med kropparna. Skulle fartyget bärgas och kropparna begravas på land?

– Alla ansträngningar måste göras för att få upp fartyget. Även om det kostar väldigt mycket ska vi försöka det, sa dåvarande statsminister Ingvar Carlsson (S) direkt efter katastrofen.

Sen lät det annorlunda hos Ingvar Carlsson (S):

– Den svenska regeringens beslut är att passagerarfärjan M/S Estonia ska förbli i havet. Platsen där Estonia förliste ska betraktas som en gravplats. För att säkerställa att gravfriden respekteras ska fartyget täckas över.

Det fanns flera skäl till varför Estonia inte bärgades, och varför kropparna lämnades kvar. Det tog till exempel fem dagar att bara bärga bogvisiret, vilket kan ge en liten fingervisning. Om man skulle bärga fartyget befarade vissa experter att fartyget skulle trasas sönder av den enorma påfestning som det skulle innebära. Vad skulle då hända med kropparna?

Estonia lämnades, och den svenska, finska och estniska staten enades om att platsen skulle ses som en grav och att gravfrid skulle råda. Men gravfriden respekterades inte av alla.

En tysk tv-journalist genomförde flera dykningar där Estonia sjönk. Hon skickade ner undervattenskameror för att ta rörliga bilder. Hon hade en egen teori om varför Estonia gick till botten - en konspirationsteori om att det skulle ha smugglats något viktigt ombord som skulle till USA via Sverige. Journalisten menade att en hemlig ryss organisation inte tänkte tillåta det här. Därför var det ryssar som sänkte Estonia med någon form av sprängladdning.

Det här blev senare en spelfilm. Baltic Storm hade premiär 2003 men visades bara vid två tillfällen på bio i Sverige, den 5 mars 2004 - en gång i Göteborg och den andra gången på kvartersbion vid Hornstull i Stockholm.

De undersökningar som gjorts av vrakdelar har inte kunnat styrka teorin om att Estonia sänktes av ryssar. Tvärtom. Men alla experter säger samma sak så här i efterhand: Estonia borde aldrig ha lämnat hamnen i Tallin eftersom fartyget var slitet och faktiskt inte sjödugligt.

Den 28 september 1994 blev en fullständig chock för hela nationen Sverige. 852 människor miste sina liv den natten.

På söndag, 20 år senare, kommer alla vi andra att minnas er.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista