Klassrum på Sprintgymnasiet i Stockholm. Läraren går runt och hjälper eleverna som sitter med ryggen till. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
På Sprintgymnasiet i Stockholm går nyanlända elever med kort skolbakgrund. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.

Barn som invandrar sent är förlorare i svenska skolan

"Det leder till ett splittrat samhälle"
2:34 min

De elever som är tolv år eller äldre har små chanser att ta sig igenom gymnasiet. Det visar en granskning som Radio Sweden har gjort.

Yusuf kom till Sverige när han var 17 år. Han hoppade av gymnasiet eftersom han förstod så lite av det som sas i klassrummet.

– Jag minns att jag en gång sa till min lärare Tommy att jag kände mig döv när han pratade, så lite förstod jag av det han sa på lektionerna, säger Yusuf som i dag bor i Trollhättan. Han försökte med gymnasiet i två olika kommuner men hoppade av bägge gångerna.

Det är känt att elever som kommer sent till Sverige har svårt att ta sig in på gymnasiets nationella program. Och datakörningar Skolverket gjort åt Radio Sweden visar att de flesta aldrig kommer ikapp.

Vi har tittat på alla som började gymnasiet 2007, och av dem som invandrat efter att de fyllt 12 var det bara en knapp fjärdedel som gick ut gymnasiet med behörighet att söka till högskolan.

De flesta slutade i förtid, eller blev kvar på det som då hette Individuellt program, IV. I gruppen som invandrade när de var mellan 9 och 11 år var det dubbelt så många –  ungefär hälften –  som klarade gymnasiet.

Och de sent ankomna fortsätter att skilja ut sig. 2013, sex år efter gymnasiestarten, var det färre av dem som hade jobb. Mer än var femte var så kallade UVAS, unga som varken arbetar eller studerar, en grupp som löper stor risk att hamna i långvarigt utanförskap.

Cecilia Rosengren är lärare på Sprintgymnasiet i Stockholm, och undervisar nyanlända elever med mycket kort skolbakgrund.

– Inombords undrar jag ibland hur det ska gå: Var kommer du att hamna i vårt samhälle? Vem kommer anställa dig? När jag vet hur svårt det är att få ett jobb i Sverige i dag. Och det tycker jag är tungt att känna, att vi sviker dem, säger hon.

Skolinspektionen har i två granskningar, 2009 och 2014, riktat bred kritik mot undervisningen av nyanlända. Det görs för dåliga kartläggningar av vad eleverna kan, stödet är otillräckligt, ansvaret faller på enskilda eldsjälar.

Nu ökar andelen nyanlända barn i skolan, och får det här fortsätta riskerar en stor grupp med invandrarbakgrund att helt hamna utanför systemet, säger Nihad Bunar som är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det leder till ett splittrat samhälle. Det leder till spänningar i samhället, och det leder till att den sociala sammanhållningen urholkas, säger Nihad Bunar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".