Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Offren kallades aldrig till rättegång mot Kistamannen

Publicerat måndag 29 februari 2016 kl 05.27
"Vi kan inte tvinga målsägande att lämna uppgifter"
(1:50 min)
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Rättegångar där migranter anmält misshandel och hot har ställts in. Marcel misshandlades av Kistamannen, men han blev aldrig kallad till rättegången.

P1-programmet Kaliber har granskat rättsprocessen mot Kistamannen, som har pekats ut för att flera gånger ha attackerat romer i Stockholm. Flera rättegångar mot Kistamannen har ställts in eftersom tingsrätten bedömt att de drabbade inte gått att få tag i, trots att deras kontaktuppgifter bland annat finns i svenska register.

Marcel, som vi kallar honom, blev aldrig kallad till rättegången mot den så kallade Kistamannen, trots att flera svenska adresser dit kallelser hade kunnat skickas finns i fordonsregistret.

Marcel polisanmälde i höstas att han blivit misshandlad och hotad i Kista centrum av den så kallade Kistamannen. Men rättegången som skulle ha hållits i oktober ställdes in eftersom Marcel och tre andra målsägande aldrig blev kallade. Tingsrätten bedömde att EU-migranterna inte gick att få tag i.

– När vi fick åtalet av åklagaren så fick vi ju bara namnen på målsäganden, inga adresser eller något. Så vi hade inga möjligheter att kalla dem, i vart fall inte på någon adress, säger Marianne Merdal, handläggare på Stockholms tingsrätt.

Men när Kaliber granskar rättsprocessen lyckas vi hitta svenska adresser via fordonsregistret dit kallelser hade kunnat skickas.
Vi får tag i målsägande på telefon och vi får flera adresser i Rumänien via en kontaktperson som tingsrätten haft kontakt med.

Målsägandebiträde, advokat Denise Lagercrantz, menar att Tingsrätten hade kunnat göra mer.
– Det borde de ju absolut ha gjort. 

Men Lars Isaksson, gruppchef för den avdelning inom polisen som utrett brotten menar att man gjort allt som kan förväntas.

– Vi kan inte tvinga målsägande att lämna uppgifter och hur långt vi ska sträcka för att hålla på och slå och söka och forska i register för att få tag på uppgifter om målsägande, det känns väldigt konstigt tycker jag, säger Lars Isaksson.

Vi har ju hittat i alla fall två svenska adresser där de står som inneboende dit de hade kunnat få post.

– Ja men bra, då har du lyckats bättre än vad vi har gjort. Det beror ju på hur ni har hittat dem, om ni har fått dem genom de själva eller så.

Nej det har vi inte, vi har sökt efter dem genom Skatteverket och Fordonsregistret.

– Okej, jag tar tacksamt emot de adresserna om det fortfarande är aktuellt.

I förra veckan meddelade Solna tingsrätt att en ny rättegång planeras i maj. Då har det gått nästan ett år sedan de första brotten anmäldes. Kistamannen har, med undantag för några veckor i häkte, varit på fri fot. Rädslan för nya attacker är stor hos många EU-migranter i Stockholm idag.

– Jag är jätterädd när jag sitter eller står ensam på gatan, säger en EU-migranter som Kalibers reporter talar med.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".