Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Hetsätningsstörning drabbar många – men vården vet lite

Publicerat måndag 20 november 2017 kl 07.38
"De sätter igång mina triggers hela tiden"
1:52 min
Bild på Karolinska institutet.
Arkivbild. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Hetsätningsstörning är den vanligaste formen av ätstörning – men få vet att den finns och vården saknar kunskap om sjukdomen. Det menar Cynthia Bulik som forskar om ätstörningar på Karolinska institutet.

Helena Wiking går i dag i behandling på en ätstörningsklinik, men har hetsätit i större delen av sitt liv.

– Jag har gått och handlat i tre fyra olika butiker och köpt en chipspåse i en, två stora chokladkakor i en och ett kilo smågodis i en annan. Sedan åt jag alltihop, säger hon.

Varför kunde du inte köpa allt i samma butik?

– Då outar man ju sig. Magen var inte i bra skick, fortsätter hon. 

Till skillnad från vid ätstörningsdiagnosen bulimi, försöker den som har hetsätningsstörning inte göra sig av med kalorierna genom att till exempel kräkas, ta laxermedel eller träna jättehårt. För många leder beteendet till övervikt. 

Cynthia Bulik som är professor vid Karolinska institutet menar att hetsätningsstörning är den vanligaste formen av ätstörning – och dessutom den allvarligaste.

– Vi ser väldigt höga tal av psykisk sjukdom och många medicinska sjukdomar, i princip ser vi problem med alla kroppens funktioner, säger hon till Ekot.

Exakt hur många som har hetsätningsstörning är svårt att slå fast. Men internationella studier visar att i en befolkning kan det handla om 1,5 procent som drabbas under sin livstid. I Sverige skulle det innebära 150 000 personer.

Vid sina besök på vårdcentralen märker Helena Wiking att läkarna inte vet så mycket om hur hennes behandling mot hetsätningsstörning fungerar.

– De säger att du måste banta, de sätter igång mina triggers hela tiden, säger hon. 

Och Cynthia Bulik bekräftar att det saknas kunskap om hetsätningsstörning inom vården. För att komma till rätta med det behövs insatser.

– Nu måste vi möta upp och ge den hjälp som personer med hetsätningsstörning behöver, säger Cynthia Bulik.

Att komma till den punkt där Helena Wiking är i dag har tagit tid. Men att få diagnosen var en form av milstolpe.

– Så jäkla skönt. Nu har jag en chans att bli fri. Jag ser det som att jag blir en nykter hetsätningsstörd. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".