Olika partiers valreklam inför riksdagsvalet 2006. Foto Fredrik Sandberg

Valmanifesten har tappat sin glöd

Den retoriska glöden i valmanifesten falnar delvis. De blir med tiden mer utvecklade - någon skulle säga utvattande - och längre.

Det gäller åtminstone vänsterpartiet och moderaterna, konstaterar Thorwald Lorentzon på institutionen för nordiska språk.

Han har läst partiernas valmanifest från första andrakammarvalet 1948 fram till och med valet 2002.

Förr var det slagord - numera längre haranger. Men partiet på vänsterkanten , oavsett dess namn genom tiderna, har valmanifest med en omisskänligt mer polemisk stil.

-De ger uttryck för frustration över det rådande samhällssystemet och att befinna sig längre ifrån maktens centrum, tror Torwald Lorentzon.

Han har tittat närmare på användandet av ett antal hundra ord i manifesten.

Centrala är begreppen frihet, jämlikhet, rättvisa och demokrati . De används oftare av vänsterpartiet som också ”kräver” mer.

Ordrika manifest
Inte förvånande var dom ideologiska skiljelinjerna som skarparst 1968, på 70-talet och en bit in på 1980-talet.

När levnadsstandarden generellt höjdes så märktes det även i ordvalen och manifesten blev delvis rätt utslätade på 90-talet.

Vid periodens inledning var manifesten rappa, mer ideologiska, på kanske 300 ord. Nu har de dragit ut till över 5 000 ord

Medan ämnen som hot mot världsfreden inte finns i moderata manifest så är ord som profit och till och med klass på väg att försvinna ur vänsterns texter. Men kanske inte för gott tror Torwald Lorentzon.

Imorgon lördag försvarar han sin avhandling om partiernas valmanifest.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".