Exilfilmfestivalen

Filmskapare som lever i landsflykt

Under parollen Yes to No, invigdes igår den nionde Exilfilmfestivalen i Göteborg. Invigningsfilmerna var "De andra" av Hisham Zaman och "En stund av frihet" av Arash T Riahi.

Förutom huvudprogrammet, som innehåller drygt 90 filmer gjorda av filmskapare från bland annat Afghanistan, Iran, Palestina och Afrika som lever i landsflykt, har årets festival 11 specialprogram.

– Den här festivalen har vuxit enormt. Från början var det en nödvändighet för att vi skulle hitta en plattform för att tala och att utbyta våra kulturella erfarenheter. Vad som görs i exil - en grupp människor är tvungna att lämna landet. De har hamnat i Sverige och de är konstnärer och filmare som försökt inrätta kontakt med omvärlden, säger Siroos Voghoui som jobbar volontär under festivalen.

Årets Exilfilmfestival bjuder på 94 filmer och 67 av dem får sin Sverigepremiär under festivalen. Förutom filmerna bjuds publiken under festivalveckan på livemusik, poesiafton och seminarier där både kvinnornas situation i Afghanistan och betydelsen av nya medier för motståndsrörelsen i Iran diskuteras.

– Den här festivalen är ingen traditionell festival. Det är ingen tävlingsfestival. Den här festivalen ska ge röst till konstnärer och bevaka den lilla människans rop i den här stora världen.

Maria Wendehög
maria.wendehog@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".