Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Bakgrund till Torslandafrågan

Publicerat torsdag 5 november 2009 kl 05.18

Tidigare ansökningar från Nätverket för Torslandas framtid har fått stöd av den borgerliga alliansen (i opposition) och miljöpartister, medan socialdemokratiska regeringar och Kammarkollegiet tre gånger sagt nej: 2000, 2002 och 2005.

Senast ansåg Kammarkollegiet att det inte fanns nya fakta som motiverade en ny utredning.

Göteborgs stad sa nej efter folkomröstningen 1998, då två av tre väljare i Torslanda stödde en delning. (Folkomröstningen gällde även Älvsborg och Askim.)

Göteborg sa nej igen 2005 men bara med tre rösters övervikt i fullmäktige. Miljöpartiet var liksom idag splittrat i frågan.

En kommundelning kan sannolikt inte bli av förrän 2014 - och kan bli tekniskt komplicerad. En del av det som idag hör till stadsdelen Torslanda hörde till Göteborg före sammanslagningen 1968. Det finns också delar av Torslanda gamla kommun som idag tillhör grannstadsdelar (Tuve-Säve, Lundby och Biskopsgården).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".