Tidigare fanns en grupp för analfabeter på Ryaskolan, men den finns inte längre kvar. Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix.

Sammanslagna barngrupper upprör

I en högstadieklass på Ryaskolan i Biskopsgården går nyanlända barn som i princip är analfabeter tillsammans med barn som redan lärt sig läsa och skriva i sina hemländer. Detta upprör en av lärarna.

Tidigare gick barnen i olika grupper, men sedan några månader finns bara en grupp.

Detta har upprört en av lärarna på skolan, som tycker att det numera är svårt att hinna tillgodose barnens olika behov. Läraren vill inte medverka med sitt namn.

– Det kan vara fråga om elever som inte kan läsa eller skriva på sitt eget språk. De kommer till Sverige och vi hälsar dem välkomna, då ska vi hälsa dem hjärtligt välkomna till skolan, genom att verkligen bistå dem på ett bra sätt. De behöver väldigt mycket individuell handledning och hjälp, vi kan inte ge dem det nu.

I det som kallades för basgruppen på Ryaskolan gick elever som var analfabeter eller som hade fått väldigt lite skolgång i hemlandet. Gruppen finns inte kvar utan nu går eleverna med andra nyanlända barn som ligger långt före eftersom de gått mycket mer i skolan innan de kom till Sverige.

Rektor på skolan, Rickard Ernebäck, tror att situationen i den nya gruppen kommer bli bättre med tiden.

– Det här är en utvecklingsprocess, där vi är i en lärandesituation hela tiden.

Kan du förstå vad lärarna menar när de säger att det känns tungt?

– Skolverket har ju gett riktlinjer att vi måste se mer till varje individ, men när man byter ett system, då ställer det nya krav.

Luisella Galina Hammar arbetar som undervisningsråd på Skolverket. Hon säger att det inte behöver vara dåligt med de mer heterogena grupperna - det viktiga är att det finns rätt kompetens på skolan.

– När det gäller de nyanlända barnen är det väldigt viktigt att läraren som ansvarar för klassen har ett gott samarbete med modersmålslärare, med lärare i svenska som andraspråk och med lärare som har kompetens, som i detta fallet, för att undervisa barn som inte kan läsa och skriva, säger Luisella Galina Hammar.

– De är ambitiösa och vill väldigt mycket, säger läraren. Det är synd att vi inte har möjligheter just nu att bistå dem på rätt sätt, säger läraren.

Anna Brodin
anna.brodin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".