Kvinnor stressas i mansdominerade yrken

Högpresterande unga kvinnor som arbetar på tidigare mansdominerade yrken som civilingenjörer, arkitekter eller civilekonomer får ofta svårt att slappna av och återhämta sig.

Det kan bli farligt i längden om arbetsplatsen inte sätter gränser.

Jesper Löve på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin visar i sin avhandling att gränslösa arbetsplatser försätter kvinnor i grubbleri - vad han kallar en ständigt närvarande tvåhågsenhet, kluvenhet, som kan sätta sig på hälsan.

Enligt honom beror det snarare på organisationen än den enskilda individen.

Han har studerat 23-29 åriga kvinnor som arbetar i mansdominerande rätt extrema yrken

– Kvinnorna gick in frustande glada i sitt arbete med både prestation och entusiasm men tvivlet fanns där också. Det var otroligt svårt att hantera den här situationen för det fanns så väldigt mycket - både krav och möjligheter, säger Jesper Löve.

Med hur mycket som helst att uträtta behöver man sätta gränser och det måste arbetsledningen hjälpa till med. I högpresterande miljöer togs prestationer för givna och det gavs för lite återkoppling.

Kvinnorna fastnade i tvivel om sin egna förmåga , försjönk i existentiella frågor men hade även funderingar om hur de skulle få den övriga vardagen att gå ihop. Detta pågick hela tiden.

Enligt Jesper Löve hamnar de i arbetsmiljöer som föräldragenerationen inte har någon som helst referens till och inte kan diskutera. Ungas villkor är helt andra nu är för 20 år sedan.

Det är för många kvinnor en mer främmande miljö där det länge varit vanligt att arbeta 50-60 timmar i veckan något som inte längre fungerar när man inte har någon hemma som tar hand om resten.

Gamla ideal fungerar inte längre när såväl unga män som kvinnor arbetar.

Denna ständiga kluvenhet riskerar i långa loppet att sätta sig på hälsan. Jesper Löve kunde konstatera att fastän kvinorna bara var i 20 -årsåldern kände de redan av huvudvärk och spänningar och stressen kunde ibland leda till tillfällig minnesförlust.

– Det fanns nog många orsaker till att kvinnorna ignorerade sina symptom. Det var inte bara det att man var duktig utan handlade även om entusiasm. Att det var väldigt roligt och en spännande miljö.

Men det är oftast där vi har stannat i diskussionen hittills, tycker jag. Man kommer tillbaka till individnivån. - Sluta vara en prestationsprinsessa, säger vi till unga kvinnor. Men det är inte bara det.

Det är entusiasm och positiva krafter men också att de möter en problematisk arbets-och levnadssituation.

Han efterlyser tydlighet.

– Det kan vara att sätta gränsen rent arbetsmässigt.

Hur mycket jobbar vi här, tar vi alltid med oss jobb hem? Ska vi alltid vara tillgängliga?

Epp Anderson
epp.anderson@sr.se

Avhandlingen heter: Contempory aspects of health and performance among young adult women and men i Sweden.

Samtida aspekter på hälsa och prestation hos unga kvinnor och män i Sverige