Chefen för Arbetsförmedlingen etablering, Kent Gammal, ska se till att invandrade får jobb inom två år. Foto: Epp Anderson/Sveriges Radio.

Lotsar skall hjälpa invandrare få jobb

"Precis så jag tycker man skall jobba"
1:35 min

Invandrare ska komma i arbete betydligt snabbare än idag. Om en vecka blir det Arbetsförmedlingen som över tar samordningsansvaret från socialtjänsten.

De nyanlända kan då även välja en personlig etableringslots som med sina samhällskunskaper och kontakter lotsar till arbete eller studier.

Det är mest stora bemanningsföretag som vill förse Arbetsförmdelingen med etableringlotsar men även små företag som socionomen Gun Lundgrens GE relation. Även om villkoren avskräcker vill hon ändå försöka lotsa några.

– Det är precis så jag tycker att man ska jobba, säger socionomen Gun Lundgren. Att den invandrade kan få behålla den gnista de hade från början när de kom till Sverige.

Att man verkligen arbetar för att snabbt komma ut i jobb. Att inte bara komma och få pengar och bli sedd som ett offer.

På Järntorget har det nya Arbetsförmedlingen Etablering öppnat. Chefen där, Kent Gammal , hoppas mycket på den nya etableringsreformen.

– Jag tycker att den är jättebra av den enkla anledningen att man tidigt lyfter fram vikten att få ett arbete. Att man så snart man fått sitt uppehållstillstånd börjar prata om arbete och försörjning. Vi behöver inte, som idag, i genomsnitt vänta ett år innan de kommer till Arbetsförmedlingen.

Det tar idag i genomsnitt sju år för en man att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och några år till för en kvinna. Målet är att samtliga nyanlända ska vara i arbete inom två år.

Tidigt ska Arbetsförmedlingen ska se till att den nyanlände läser svenska för invandrare (SFI), går en 60 timmars kurs i samhällsorientering och får arbetsförberedande åtgärder som praktik eller kompletterande kurser.

Tillsammans med den arbetssökande tar Arbetsförmedlingen fram en etableringsplan för hur vägen till arbete ska se ut. Det är den planen etableringslotsen sedan utgår ifrån.

Hon eller han ska med sina kunskaper om hur samhället och arbetsmarknaden fungerar utnyttja sina kontakter för att lotsa den nyanlände till jobb eller studier.

Minimikravet är att etableringslotsen har kontakt med sin "klient" tre timmar i månaden varav två ska vara individuella.

Lotsen får mer betalt för dem med låg utbildning - kortare än sex år. Först utgår en startersättning på 6 000 kronor och sedan en månadsersättning på 1650 kronor.

En etableringslots han som mest ha 30 personer att lotsa.

Gun Lundgren tycker att problemen är för stora, att tiden att hjälpa människor från en helt annan kultur som kanske inte har någon utbildning alls är för kort. Exempelvis är somalier som nyss kommit till Sverige mycket svåra att hjälpa till arbete, tror hon. Det blir för dyrt.

Men 3 timmar i månaden och 1 650 kronor för att hjälpa en analfabet till arbete. Är det tillräckligt?

– Nej. Nej, jag håller med dig om att att månadsersättningen är låg säger Arbetsförmedlingen Etablerings chef Kent Gammal.

– Pratar man sedan inte personens hemspråk så ska man dessutom bekosta tolk av denna månadsersättning. Då blir det inte mycket pengar över. Men när det verkligen trillar ut pengar så är det när personen går ut i arbete.

Den högst bonusen blir 40 000 kronor om en lågutbildad person får arbete i minst ett halvår.

Gun Lundgren hoppas att reglerna ändras så att etableringslotsen får mer tid och att Arbetsförmedlingen betalars för tolken.

Epp Anderson
epp.anderson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".