Solens energi kan nu lagras - i konstgjorda atomer - för att sparas och användas flera år senare för värme. Foto: NASA

Forskare på Chalmers lagrar solenergi

Karl Börjesson: ”Det går att få ut energi ur molekylerna”
1:28 min

Ett forskarlag på Chalmers har tagit fram en nytt tekniskt system där man kan lagra solenergi i en konstgjord molekyl. Med hjälp av solljus har de lyckats förändra strukturen i den här molekylen. 

Solenergin kan sedan både transporteras och lagras i flera år, för att sedan kunna användas till att ge värme och elkraft. Karl Börjesson som är doktor i kemi är en av Chalmersforskarna bakom den nya tekniken för lagring av solenergi. 

– Den här molekylen tar både upp solenergin och lagrar den sedan. På så sätt kan vi därefter ta ut energin när vi vill ha den, och inte bara när solen lyser, säger han.

Det stora problemet i dag med förnyelsebara energikällor som solenenergi är att det är väldigt svårt att lagra energin. Det går visserligen att lagra solvärme i vatten men jämfört med fossila bränslen har solenergin här sina klara begränsningar.

Om solenergi ska kunna utvecklas till ett hållbart energisystem behöver forskarna hitta effektiva sätt att spara och lagra energin, samt att kunna transportera den till andra platser. Från exempelvis soliga Nordafrika upp till Nord- och Centraleuropa.

Forskarlaget på Chalmers har nu kommit en bra bit på väg med detta. Man har slagit in på ett helt nytt spår inom solenergisektorn, menar Karl Börjesson på Chalmers.

– Det vi har visat är att det går att få ut energi ur molekylerna. Sen är det en bit kvar innan vi kan göra en praktisk tillämpning av systemet, säger Karl Börjesson.

Det var på amerikanska Berkelyuniversitetet utanför San Francisco i Kalifornien som ett forskarlag först började jobba med den här speciella molekylen. Chalmersforskarna löste sedan problemet.

– Här på Chalmers upptäckte vi att man kunde få ut energi ur systemet.

Det klarade man inte i Kalifornien? 

– Nej, det lyckades man inte med, säger Karl Börjesson

Nu ska de två forskarlagen arbeta med att göra metoden billig och effektiv. Den måste också ha ganska hög verkningsgrad och vara stabil.

Hur snabbt kan den nya tekniken då vara i bruk? Som alltid med ny forskning är tid och pengar ett och samma. Det kan dröja både fem och tio år, men kommer det in stora forksningspengar i projektet så går det givetvis snabbare.

Det är just nu fyra forskare på Chalmers som jobbar med solenergisystemet. Gruppen leds av Kasper Moth-Poulsen.

Tommy Johansson
tommy.x.johansson@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".