Manifestation mot nazister på Umeås gator. Foto: Lennart Odhström/Sveriges Radio.

Arbete mot intolerans kan spara miljoner

Christer Mattsson, Toleransprojektet: "Vi har haft mycket våld i Kungälv"
1:26 min

Förebyggande arbete mot extremintoleranta grupper kan spara mångmiljonbelopp för svenska kommuner. Det visar en ny rapport som gjorts utifrån "Toleransprojektet" i Kungälv. Syftet är att få folk att stå emot och inte låta sig rekryteras av gängen.

– De här grupperna utövar väldigt mycket våld och hot mot varandra. Det där kostar ju någonting. Inom rättsväsendet, inom vården, utebliven produktion senare i livet av bestående skador. Och våld har vi haft väldigt mycket av i Kungälv kring den här gängbildningen, säger Christer Mattsson som jobbar med "toleransprojektet".

Efter mordet på 14-årige John Hron i Kungälv 1995 ville kommunen ta tag i vit makt-rörelsen, och sedan år 2000 har kommunen lagt 13 miljoner kronor för att motverka rekryteringen till gängen. Nationalekonomen Ingvar Nilsson och hans kolleger, som gjort rapporten, menar att Kungälv samtidigt sparat hela 290 miljoner kronor på att färre gått med i vit-makt-rörelsen.

– Det allra bästa preventiva arbetet är att se till att vi har ett samhälle som kompenserar för uteblivna livsmöjligheter, säger Christer Mattsson.

I skolan jobbar de extra mycket med toleransfrågor och identitet. Nu har stiftelsen Expo fått medel från ungdomsstyrelsen och Arbetsmarknadsdepartementet för att sprida "Kungälvsmodellen" till andra kommuner genom att tillhandahålla utbildare och handledare.

– Det här är ingen "Quick fix". Det är inget man hinner med på en temadag. Det tar en stund att bygga upp den där kompetensen, säger Christer Mattsson.

Ida Cliffordsson/P4 Göteborg
p4goteborg@sverigesradio.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".