En smutsig spruta. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

Smittskyddsläkare: "Vi har en tickande bomb"

2:51 min

På söndag är det Världshepatitdagen då hepatit uppmärksammas för att sprida kunskap om hur det är att leva med sjukdomen och hur man skyddar sig. Maria, 29 år från Göteborg, har hepatit C och väntar på att genomgå en behandling.

– Jag var 17 år och i missbrukskretsen, och delade sprutor med vänner. Så blev jag väldigt sjuk och fick feber, och blev gul i ögonen. Då testade jag mig och då var jag hepatit-positiv, berättat Maria, som egentligen heter något annat.

Vad kände du då till om sjukdomen?

– När jag fick veta det så visste jag nästan ingenting, men det var ett slag i magen. Jag tyckte att alla har ett eget ansvar, men valde ändå att dela sprutor, och därför fick jag sjukdomen.

Ungefär 50 000 svenskar har hepatit C, som är en blodsmitta, och i Västra Götaland rapporterades det 324 nya fall av smittan under 2012.

Smittan kan till exempel spridas via blodtransfusioner, men i en majoritet av fallen handlar det om injektionsmissbrukare som smittas när de delar verktyg såsom sprutor eller skålar med någon som redan bär på smittan.

– Det fanns inte tillgång till egna sprutor över huvud taget. Det var väldigt svårt att komma åt. Man fick dela med de närmsta man umgicks med, berättar Maria om varför hon delade sprutor med andra.

För att förhindra smittspridning av heptait bland de som använder intravenösa droger, som alltså tas med sprutor, krävs olika metoder, säger Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare vid Smittskydd Västra Götaland. Det kan röra sig om tester för att fastställa diagnos, och att ha en god narkomanvård.

– Från smittskyddsenhetens sida skulle vi mycket gärna se att en sprutbytesverksamhet kom till stånd i Göteborg. Orena kanyler är en viktig orsak till, inte bara hepatit C-smitta, utan även hiv och hepatit B. Så detta är något vi hoppas på och förväntar oss av Göteborgs stad, säger Leif Dotevall.

Kritiker menar att sprututbytesprogram ger fel signaler till missbrukare, att man ger dem hjälpmedel att missbruka droger.

– I de studier som gjorts finns inga belägg för att sprututbytesprogram skulle öka risken för smitta. Socialstyrelsen menar att tvärtom finns starka skäl att gå vidare med sprututbytesprogram, säger Leif Dotevall.

Han nämner smittspridning av hiv i Kalmar, där man därför startat sprututbytesprogram för att stoppa det.

– Vi har en tickande bomb med blodsmittor hos intravenösa missbrukare. Så det är ganska bråttom att ta tag i den här frågan också i Göteborg, säger Dotevall.

I dag har Maria varit fri från sitt missbruk i sju år. Hon har ett nytt liv med arbete och barn, men lever fortfarande med hepatit C. I samråd med sin läkare har hon valt att avvakta med behandlingen.

– Man måste ha det ganska stabilt runtomkring sig. Jag har en son som bara är några år. Och om jag skulle få den här behandlingen och bli sjuk, så skulle jag ha svårt att fullfölja den. Och i och med att den kostar så mycket att göra och är väldigt intensiv, så har jag valt att skjuta upp den till dess min son är lite äldre.

Maria har sett vänner som fått kraftig abstinens. Hon liknar det vid heroinabstinens, men mycket värre. Det är en tung behandling som pågår under ett antal månader, beroende på vilken typ av hepatit man har.

Maria är orolig inför den stundande behandlingen.

– Ja, jag är väldigt nervös. Klara jag mig utan biverkningar så är det ett plus, men jag räknar med att bli sjuk, säger Maria.

Axel Kronholm
axel.kronholm@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista