Jan Alexandersson (V), ordförande i Folkhälsokommittén, och Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef i Västra Götaland. Foto: Jenny Hellström/Sveriges Radio.

Västra Götaland vill jämna ut hälsoskillnader

2:14 min

Västra Götaland är först ut i landet som region med ett åtgärdspaket för att jämna ut hälsoskillnaderna hos befolkningen.

Personer med bra utbildning lever ofta ett friskare och längre liv än personer med låg utbildning.

I Göteborg kan det skilja nio år i förväntad livslängd, bara mellan två stadsdelar.

Det senaste året har regionens Folkhälsokommitté jobbat med att hitta åtgärder i människors vardag för att jämna ut skillnaderna.

– Vi har en ojämlikhet som kostar och som ger oss ett utrymme för tillväxt i Västra Götaland på ett par miljarder kronor årligen, om vi skulle kunna göra något ojämlikheten, säger ordförande Jans Axelsson.

Spårvagnslinje 9 börjar i en av Västra Götalands ytterligheter – Långedrag  Här bor Christian Rose med sin familj. Och här har människor ofta lång utbildning, höga inkomster och lever längre, enligt statistiken.

– Kanske för att man har möjligheten att tänka mer på sin hälsa, man har mer tid för det möjligtvis. Man stimuleras till att tänka på den och då tar man sig den tiden, säger Christian Rose.

Spårvagnsresan mellan Långedrag och Angered tar bara 54 minuter, men det hälsomässiga avståndet är stort. De som bor i nordöstra Göteborg har både sämre hälsa och levnadsvanor, jämfört med regionens invånare som helhet. Ytterst handlar det om ett förkortat liv med nio år jämfört med de som bor i Långedrag.

22-åriga Amina Ali har stannat till på torget i Angered för att köpa frukt. Hon tycker att hon lever bra, försöker träna och äta rätt, men tänker att alla i hennes stadsdel nog inte gör de valen.

– Det är kanske vi som är yngre, den yngre generationen. Vi är kanske mer medvetna om vår hälsa och kanske det här med språket också, att det är lättare för oss att få in informationen, säger Amina Ali.

Men de här skillnaderna i hälsa finns inte bara i Göteborg utan också på många andra platser i regionen. De senaste åren har regionens Folkhälsokommitté jobbat med frågan på bred front, ett arbete som bland annat uppmärksammats av Världshälsoorganisationen, eftersom man har samlat många olika samhällsfunktioner för att jämna ut skillnaderna.

Åtgärderna handlar först och främst om förändringar i människors vardag, säger Jan Alexandersson.

- Det är allt ifrån att vi får börja titta på hur det ser ut med familjecentraler. Vi måste redan i tidig ålder hitta de ungdomar eller de barn som sedan kan få problem i skolan och så vidare. Att vi tidigt sätter in insatser, tidigt möter de här barnen helt enkelt, så att de får en bättre förutsättning när de kommer upp i skolnivå, säger han.

Mer om vad skillnader i hälsa innebär för samhället hör ni i Studio Ett i eftermiddag

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista