Ann-Britt Gustavsson Axvall, familjehemsmamma till 39 barn - hittills. Foto: Epp Anderson/Sveriges Radio

För många barn blir familjehemmet en vändning

"Barnen behöver kärlek, omsorg och respekt"
1:39 min

600 personer deltar just nu i en nationell familjehemskonferens i Göteborg. Ann-Britt Gustavsson Axvall har under åren haft 39 familjehemsbarn. Hon menar att dagens barn har mer komplexa problem än de hon mötte för 28 år sedan.

BRIS (Barnens rätt i samhället) generalsekreterare Kattis Ahlström invigde tredagarskonferensen inför ett hav av kvinnor och några få män. Men inga barn.

– När man kommer till den här typen av konferenser så ser jag inte ett enda barn här. Jag tror att det är avgörande för samhället att vi börjar släppa in barnen och att vi lyssnar på dem och att de är på plats när vi nu pratar om dem, säger BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström.

Förra året fick BRIS minst 500 samtal från familjehemsplacerade barn som ville prata om själva placeringen eller andra problem.

– Det finns många barn som ringer oss från familjehem som inte vet varför de är där. Då har informationen brustit, säger Kattis Ahlström.

Får ni uppfattningen att många placeringar i familjehem inte är lyckade?

– Vi har de barn för vilka familjehemsplaceringen har blivit en vändpunkt . Första gången de har fått en trygghet en familj eller en vuxen som verkligen ser dem. Sen utöver det hör vi om inte lika lyckade placeringar där man har känslan av att man inte fått det bättre utan snarare tvärtom. bvarn som har kommit till ännu en instabil familj, säger Kattis Ahlström.

Det är sjunde gången som Familjehemskonferensen anordnas. Det har skett vartannat år. I år är det Familjehem Göteborgs stad, Dahlheimers hus och sociala resursförvaltningen som anordnat utställningar, föreläsningar och seminarier.

I år sätts luppen på "kulturmöten". Hur man ska hjälpa barn från andra kulturer, som exempelvis ensamkommande flyktingbarn.

Innehållsansvariga Eva Kollberg på Familjehem Göteborgs stad säger att högre krav och stressigare liv för familjer gjort det svårare att få nya familjehem. Därför blev hon glatt överraskad när 70 personer som sett deras vädjan om nya familjehem och kontaktfamiljer under Kulturkalaset kom till ett informationsmöte.

Ann-Britt Gustavsson Axvall bor på landet i Skaraborg och har tillsammans med sin man fyra söner. Hittills har dessutom 39 familjehemsbarn bott i deras stora hus. Utan någon som helst utbildning tog hon emot sina tre första barn men det hade inte gått idag.

– Du vet de barnen som placerades för 28 år sedan skulle aldrig komma på tal idag. För i dag är barnens problem mycket mer komplexa när de kommer till oss, säger Ann-Britt Gustavsson Axvall.

Vad är det som är mer komplext?

– De har bokstavskombinationer, har trasigare familjebakgrund. De tas oftast för sent från sina biologiska miljöer vilket påverkar dem negativt.

Vad skulle hända om de här barnen inte fick ett nytt hem att komma till?

– De skulle vara traumatiserade barn som kanske levde på gatan eller hamnade på psykvården. De här barnen behöver kärlek, omsorg och respekt. De behöver någon som säger "Hej, var har du varit? När kommer du hem?" Alltså de måste ha någon som ser dem, säger familjehemsmamman Ann-Britt Gustavsson Axvall.

Epp Anderson
epp.anderson@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".