Varannan kvinnlig pensionär under fattigdomsgränsen

8:56 min

Nära hälften av alla kvinnliga pensionärer får så liten pension att inkomsten ligger under gränsen för fattigdom. Riksrevisionen definierar nu deltidsarbetande och lågavlönade kvinnor som en riskgrupp när det gäller framtida pensioner

Det svenska pensionssystemet är gemensamt för kvinnor och män. Men kvinnliga pensionärer får betydligt mindre pengar att röra sig med än män den dagen det är dags att sluta jobba, och leva på pensionen. En genomsnittlig kvinnlig pensionär får ut 65 procent av en genomsnittlig manlig pensionär, enligt siffror från Pensionsmyndigheten och SCB.

75-åriga Birgitta Lönnqvist, som bor på Södermalm i Stockholm har svårt att få pensionen att räcka till.

– Jag vad gör jag? Man får snåla på saker. Och jag får ofta av min dotter, säger Birgitta Lönnqvist, som måste klara sig på mindre än 10 000 kronor i månaden.

Liksom många andra kvinnor har hon varit hemma när barnen var små.

En förklaring är en den stora löneskillnaden mellan kvinnor och män, samtidigt som många kvinnor varit hemma med barn. Kvinnor tjänar i snitt 73 procent av mäns taxerade inkomst. Och kvinnodominerade yrken ligger lägre i lön än mansdominerade.

Drygt hälften av alla kvinnor som går i pension får garantipension - nära hälften av  mellan 5000 och 8 000 kronor i månaden netto. Det är under EU:s definition för fattigdom.

– Ett resultat av det ojämställda arbetslivet. Om det ska förändras krävs så djupgående förändringar att man knappt vill ta i det, säger Maria Hemström-Hemmingsson, huvudsekreterare i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet i ett samtal i P1 morgon.

Den stora förklaringen ligger, enligt henne i att kvinnor tar huvudansvaret för hem och barnen. Hon pekar på att kvinnor i snitt ägnar 47 minuter om dagen åt obetalt arbete.

– Det är inte jätteskillnader. Men det adderar faktiskt till sju arbetsveckor på ett år, som kvinnor arbetar obetalt. I snitt arbetar kvinnor och män lika många timmar varje dag, men medan män är på jobbet och får lön och pensionspoäng, så arbetar kvinnor hemma, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Löneskillnaderna är också påtagliga mellan traditionella kvinno- respektive mansdominerade yrken. I nio av de tio största arbetskategorierna tjänar män mer än kvinnor.

Torun Carrfors, sjuksköterska och krönikör för bland annat Vårdfokus och Dagens Arena, säger att hon normalt inte tänker så mycket på sin pension.

– Så ser det ut idag - man slås av det fruktansvärda jobbar jag i det yrke jag valt och väljer att skaffa barn, så kommer jag inte att kunna leva på min pension, säger Torun Carrfors, som är 26 år.

En möjlighet för att kompensera för den låga pensionen är att pensionsspara på egen hand, säger hon. Ändå är det för många unga inte ett alternativ.

– Jag tror att min generation ser att före dess går i pension så även om vi har ett ekonomiskt utrymme att spara pengar så är det för långt bort att lägga det på pensionssparande, för om vi blir sjuka eller arbetslösa så får man inte heller.. de inte heller kan leva på sina pengar. Så mitt sparande är mer kortsiktigt än till pension, säger hon.

I ett yrke där lönerna inte är särskilt höga, skulle det kunna löna sig ekonomiskt att sadla om, inte minst med tanke på pensionen. Men att byta yrke verkar inte som något alternativ, resonerar Torun Carrfors.

– Det blir ju väldigt märkligt om vi tänker att kvinnor inte ska jobba i vården eller i Välfärdssverige för att de ska kunna leva på sin pension. Ska vi alla byta yrke då?

En annan faktor som riskerar att sänka pensionen på sikt är att många kvinnor deltidsarbetar. Torun Carrfors som i dag jobbar heltid, säger att hon skulle kunna tänka sig att jobba deltid om hon får barn.

– Ja, det tror jag säkert. Jag tror att det som kvinna är svårt att ibland  kombinera barn och arbetsliv, och att det kan tänkas naturligt att går ner i tid. Jag förstår att det ger ekonomiska konsekvenser. Vi borde se till hur vi delar på barnomsorgen och hur arbetsmiljön ser ut i de yrken där många kvinnor jobbar deltid, i stället för att enbart uppmana människor att gå upp i tid.

Frågan är vad som krävs för att kvinnor ska få ut lika mycket som män på det gemensamma pensionssystemet? Frågan är inte så enkel att svara på, resonerar Maria Hemström-Hemmingsson, som pekar på att systemet i sig är stabilt och bygger på en bred politisk överenskommelse. Men att pensionen samtidigt grundar sig på hur mycket ersättning man fått.

– En enskild kvinna kan förbättra sin situation genom att välja ett traditionellt manligt höglöneyrke, och välja bort man och barn. Men om alla gör sådana val, så brakar samhället, säger hon, och önskar ett mer jämställt arbetsliv.

Hon pekar också att skillnaderna grundar sig en traditionell syn på kvinnor och män, som fortfarande lever kvar.

– Vi har fortfarande en uppfattning i samhället om att en bra kvinna är en mamma som tar hand om sina barn - en bra man försörjer sin familj. Det sätter gränser för hur vi väljer.

Torun Carrfors efterlyser en större diskussion än att handla om enskilda val.

– Jag vill skulle vilja se en diskussion kring kvinnors löner så att kvinnor slipper bli fattigpensionärer, säger Torun Carrfors.

Anna Gustafsson
anna.gustafsson_lindfelt@sverigesradio.se