Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Balkanflyktingen Branko kritiserar dagens flyktingmottagande

Publicerat onsdag 27 januari 2016 kl 09.09
"Det värsta är att man ser att man upprepar samma fel som på 90-talet"
2:50 min
Ljushyad man med mörkt kort hår, har headset på huvudet, en grå halsduk runt halsen och en svart tröja. Tittar in i kameran. Foto: Peo Wenander/SR.
Branko Majnovic flydde från Bosnien under 90-talet. Foto: Peo Wenander/SR.

Det är för mycket fokus på det materiella och för lite på det sociala och att komma in i samhället för nyanlända. Det tror Branko Majnovic som själv flytt från krig.

Branko Majnovic var 22 år när han flydde från staden Tuzla i Bosnien under krigen på Balkan på 90-talet. Läget var spänt, oroligt och omänskligt menar han och bestämde sig för att ta sig till Sverige.

– Jag kunde ingenting om det sociala systemet i Sverige, men jag kunde en hel del om Olof Palme, ABBA, Stefan Edberg, Björn Borg och Roxette.

Orsaken till att det blev just Sverige för Branko Majnovic var för att han ville komma så långt bort som möjligt från Bosnien och att han ville till ett samhälle som verkade tryggt, och konstigt nog var det det faktum att Olof Palme blev mördad som fick honom att tycka att Sverige verkade tryggare.

– En premiärminister blev skjuten på gatan och hade inte lika mycket politikerskydd som vi var vana vid på Balkan. Det gjorde ett stort intryck på mig, den friheten och det landet måste vara något utomordentligt.

Fokus på det sociala

När han tillsammans med sin familj kom till Sverige fick de bo i en hangar med flera hundra människor. Det fanns inte plats och rum att bo i, och familjen fick trängas på en gammal militärsäng. Det var i mitten av oktober och det var kallt och ruggigt men man överlevde, menar Branko Majnovic. 

Flykten och händelserna på 90-talet har satt sina spår och nu är Branko Majnovic orolig att samma misstag som gjordes då i mottagandet kommer att upprepas.

– Det värsta är att man ser att man upprepar samma fel som på 90-talet. Man är koncentrerad på det fysiologiska, mat och husrum, men oftast är det det sociala som är viktigare i såna stunder än det materiella.

Han menar att det brister i information, som nyanländ får man ingen information om samhällsuppbyggnad, vad det är för regler som råder eller hur man ska ta sig fram tillsammans i det nya landet. 

– För att lyckas måste man förstå systemet som man helt plötsligt infinner sig i. Vi måste följa vissa regler, för att behålla välfärden måste vi betala skatt, för att vi ska betala skatt måste vi arbeta, för att komma in i arbetslivet måste vi utbilda oss och lära oss språket.

Ett visst ansvar

En annan viktig aspekt är att den arbetskraftsinvandring som skedde från balkan på 60- och 70-talet banade väg för de som kom på 90-talet. Branko Majnovic menar att de som kom från Mellanöstern på 80- och 90-talet borde ha banat väg för de som kommer nu, men där har samhället misslyckats.

– Vi måste försöka få fart på gruppen som kom från Mellanöstern på 80- och 90-talet. Och med hjälp av dem blir det lättare att skapa trovärdighet för samhället för de nykomna. Nykomna kommer och ser ett misslyckande av 80- och 90-talets invandrare.

Men han är fortfarande positiv och tror att information och medvetenhet är rätt väg att gå.

– Säg till de drabbade människorna att de är välkomna till det här landet och de är välkomna till ett samhälle som jag anser är det bästa samhället i hela världen. Och för att det ska förbli det bästa samhället så måste vi ro åt samma håll, säger Branko Majnovic.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".