Francisco Salva Serra och Lucia Gonzales Siles står framför en karta
1 av 2
Både Francisco Salva Serra och Lucia Gonzales Siles har flyttat från andra länder för att arbeta på CCUG. De står framför en karta där alla platser som samlingen skickat prover till är utmarkerade. Foto: Victor Pandurescu / Sveriges Radio
En kvinna framför en hylla med lådor.
2 av 2
Liselott Svensson Stadler visar bakterieproverna som förvaras i ett kylrum Foto: Victor Pandurescu / Sveriges Radio

Bakteriesamling i Göteborg är Europas största

Lucia Gonzales Siles: Samlingen är en bra startpunkt för mycket forskning
3:03 min

Få utanför forskningsvärlden känner till den men CCUG, eller Culture Collection University of Gothenburg är en av världens största samlingar av bakterier. Nu kartläggs deras DNA.

Den stora samlingen har lockat många forskare och doktorander från olika delar av världen. En av dem är Lucia Gonzales Siles som ursprungligen kommer från Bolivia men nu bor och arbetar i Göteborg. 

– Den stora samlingen är en bra startpunkt för mycket forskning. Det är också bra att det finns öppen tillgång till samlingen för forskare från hela världen, säger hon.

CCUG har funnits i närmare femtio år och under den tiden har över 50 000 bakteriestammar samlats in. Under lång tid var samlingen bara just en samling men på senare år har det också börjat forskas mycket på CCUG. Just nu pågår en ny typ av sekventiering, eller kartläggning av bakteriernas DNA. 

– Fram tills nyligen har man bara tittat på en liten del av bakteriens DNA, kanske tusen nukleotider. Men nu sedan några år kan vi titta på hela bakteriens hela DNA som är fem miljoner, säger Liselott Svensson Stadler, enhetschef för mikrobiologi på Sahlgrenska.

Metoden låter komplicerad men kan ge mycket information om bakterierna i samlingen. Bland annat kan man ofta avgöra ifall en bakterie är resistent mot en viss typ av antibiotika och på så sätt undvika att den används. Dessutom finns möjligheten att på sikt vara mycket snabbare med att upptäcka antibiotikaresistens i bakterier. 

–  Det handlar om att upptäcka det snabbt. Om vår teknik blir framgångsrik kommer vi att i samma stund som vi känner igen en bakterie också avgöra om den är antibiotikaresistent. Detta kommer att spara mycket tid ute i vården, säger Lucia Gonzales Siles.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".