Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisen vill ha fler övervakningskameror men BRÅ är kritiska till effekten

Publicerat torsdag 10 mars 2016 kl 06.07
"Kameror har inte någon större effekt på våldsbrott eller personbrott"
(1:34 min)
Polisen vill ha fler övervakningskameror men BRÅ:s rapporter är kritiska till effekten
1 av 3
Polisen vill ha fler övervakningskameror men BRÅ:s rapporter är kritiska till effekten. Foto: Simon Rissvik/SR
Robert Karlsson
2 av 3
Robert Karlsson, chef för utredningsenheten hos polisen i region väst. Foto: Simon Rissvik/SR
Stina Holmberg, enhetschef på BRÅ.
3 av 3
Stina Holmberg, enhetschef på BRÅ. Foto: Lieselotte van der Meijs

Göteborgspolisen vill ha fler övervakningskameror i stan men forskarna på brottsförebyggande rådet, BRÅ är inte lika övertygade om kamerornas effekt på brottsligheten.

Robert Karlsson, chef för utredningsenheten hos polisen i region väst ritar upp ett scenario på whiteboarden och förklarar hur övervakningskameror kan effektivisera polisens arbete. Som polis ser han gärna fler övervakningskameror på allmänna platser.

Polisen använder sig av egen kameraövervakning mot grov brottslighet men samlar också in material från kameror uppsatta på tex spårvagnar, i butiker och på allmänna platser för att använda som bevisning i brottsutredningar:

- Alla typer av brott som är begångna och som finns på film är ju alltid en fördel i bevishänseende, säger Robert Karlsson.  

Men effekten av kameraövervakning är omdiskuterad. I den hittills största utvärderingen av kameraövervakning har BRÅ granskat polisens treåriga försök med övervakningskameror på två våldsdrabbade platser i Stockholm, Stureplan och Medborgarplatsen.

Syftet var att minska brottsligheten, öka tryggheten och öka brottsuppklaringen, och så här kommenterar BRÅ:s enhetschef Stina Holmberg:

- Det vi såg när vi studerade det här under tre år var att inget av de här tre målen uppnåddes, säger hon.

Under en 18 månaders period anmäldes 1 200 brott på platserna men bara i 8 av fallen var bilderna från kameraöverakningen central bevisning i domstolens beslut, berättar Stina Holmberg som också menar att liknande undersökningar utomlands bekräftar BRÅ:s uppfattning:

- Den bild som internationella utvärderingar ger är att kameror inte har någon större effekt på våldsbrott på allmän plats eller personbrott, säger hon.

Har du tankar eller tips om övervakningskameror? Hör av dig till vår agendareporter Simon Rissvik. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".