Dawod Nazari
Dawod Nazari fick en tolk som inte kunde svenska Foto: Helén Palmqvist Novik

Dawods tolk kunde inte svenska

"Han sa att min pappa odlar bomber."
3:07 min

Bristen på tolkar och avsaknaden av regler i tolkbranschen, innebär översättningsmisstag som kan bli ödesdigra för den som är beroende av tolken.

18-åriga Dawod Nazari från Afghanistan hade väntat i ett och ett halvt år på sin första intervju på Migrationsverket i Göteborg.
När han väl fick den kunde inte tolken dari, Dawods modersmål, och tolkens kunskaper i svenska var så dåliga att intervjun innehöll flera felöversättningar.

– Dari eller persiska, jag förstår båda språken, men de måste kunna svenska. Det är det viktigaste, säger Dawod.

Han skrattar lite, nästan uppgivet, när han berättar om intervjun han sett framemot. Liksom så många andra ensamkommande unga från Afghanistan var det viktigt att få berätta sin historia för Migrationsverket. Han hade blivit lovad en tolk som kunde modersmålet dari och som var från Afghanistan, men fick en tolk med annan nationalitet och som talade persiska.

Under intervjun märkte han att tolkens kunskaper i svenska var dåliga, sämre än hans egna. När han berättade att Talibanerna misstänkt att hans pappa grävt ner vägminor,  blev det att hans "pappa odlade bomber". Och hans mamma var "blind på ena örat".

– Han pratade inte så bra svenska, jag förstod ingenting, säger Dawod.

Dawod bor i ett frivilligt familjehem hos Kicki Wahlström som var med vid intervjun på Migrationsverket.

– Utredaren såg alldeles förvirrad ut och fick fråga om flera gånger. Till slut sa jag att vi måste bryta, det här går inte han kan inte svenska, säger Kicki Wahlström.

Intervjun fortsatte en liten stund men sen bröt utredaren flera gånger, berättar Kicki Wahlström.

Det var så osammanhängande det tolken översatte. Det var upprörande.

2016 utfördes över 250 000 tolkuppdrag för Migrationsverket. Tolkbristen och de stora behoven ledde till att över hälften av tolkuppdragen gjordes av tolkar som inte har tolkutbildning eller är auktoriserade tolkar.
Det säger Veronika Lindstrand Kant som är biträdande operativ chef på Migrationsverket.

Men Migrationsverket ställer krav på att tolkarna ska ha arbetat minst ett år som tolk,  att de har en viss utbildning och god tolksed. Fungerar inte det går det att reklamera.

– Det är en sån sak vi kan göra till exempel om tolken inte talar tillräckligt bra svenska, säger Veronika Lindstrand Kant.

Borde inte det vara ett grundkrav?

– Jo, det är det också. I de krav vi har på det som kallas Övrig tolk, så ska man göra en lämplighetsprövnings. Där ska anges att tolken har kompetens i det språk man tolkar till, men också fullgod kompetens i svenska språket, säger Veronika Lindstrand Kant på Migrationsverket och fortsätter:

– Är det så att man inte har det så har vi möjlighet att reklamera. 

Dawod Naziri har ännu inte fått något besked om han får stanna i Sverige. Han är kallad till en ny kompletterande intervju på Migrationsverket i november som han hoppas mycket på.

– Den är mycket viktigt, det är min framtid säger Dawod.

Av sammanlagt 381 156 tolkuppdrag hos Migrationsverket  (2016 till och med juni 2017) ledde 208 till viten mot språkleverantören på totalt 325 125 kronor. Kostnaden för samtliga tolkuppdrag för Migrationsverket samma tidsperiod är 372 897 677 kronor.
(Källa: Migrationsverket)

Migrationsverkets tolkavtal

Definitioner av tolkars formella kompetens enligt Migrationsverket:

RT = Rättstolk Av svenska Kammarkollegiet auktoriserad tolk med auktorisationsbevis som därtill....tolkar med inriktning mot juridik med lägst betyg godkänt i specialistutbildningen.  

AT = Auktoriserad tolk Av svenska Kammarkollegiet auktoriserad tolk.

GRT = Grundutbildad tolk i sammanhållen grundutbildning med betyg godkänt

ÖT = Övrig tolk Alla övriga tolkar, det vill säga tolkar som inte har auktorisation från Kammarkollegiet och inte heller en sammanhållen grundutbildning med betyg godkänt...
...att personen har en fullgod kompetens i angivet språk och en fullgod kompetens i svenska språket... 
...samt har visat fullgod förståelse och kunskap om innehållet i Kammarkollegiets definition av ”god tolksed”. 

Migrationsverket uppskattar fördelning av olika tolkkompetenser är enligt följande:
Kontakttolkar    Telefontolkar

RT:      3 %      6 %
AT:     17 %     17 %
GRT:   30%      27 %
ÖT:     50 %     50 %

(Källa: Migrationsverket)

Kammarkollegiets tolkföreskrifter; Tolkens verksamhet och god sed

17 § En auktoriserad tolk ska, innan denna åtar sig eller fullföljer ett uppdrag, noggrant överväga om denna är lämplig att utföra uppdraget. Tolken ska avsäga sig uppdraget om denna inte är kompetent att utföra det på ett tillfredsställande sätt eller om denna av annan anledning är olämplig för uppdraget.

19 § Under tolkning ska en auktoriserad tolk återge all information så exakt som möjligt.

( Kammarkollegiets författningssamling KAMFS 2016:4)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".