En man till vänster. Till höger rubriker och utdrag ur Sveriges radios regler.
Foto: Sveriges Radio

Därför namnpublicerar vi inte

I samband med metoo-kampanjen där kvinnor berättar om sextrakasserier och sexövergrepp har det blivit debatt om de utpekade personerna borde namnges i media eller inte. P4 Göteborgs kanalchef svarar.

Hashtaggen #metoo har lett till uppgifter på sociala medier om svenska medieprofiler som ska ha gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp. Bedömningarna kring namnpublicering är olika i tidningar, radio och TV. 

Tomas Gustafsson, kanalchef berättar om vilken policy som gäller i P4 Göteborg. 

 

Josefin Sandstedt är Sveriges Radios bolagsjurist och hon menar att olika redaktioner gör olika, men att det finns ett regelverk att förhålla sig till, säger hon till Kulturnytt.

– Dels ska vi ta ställning till om vi gör ett intrång i någons privatliv, integritetsfrågan, alltså den pressetiska frågan. Andra frågan är om det skulle kunna bli ett förtal, enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Förtal är när man utpekar någon som brottslig, klandervärd eller utsätter någon från andras missaktning. Sedan är det inte straffbart förtal om uppgifterna var försvarliga att lämna - om det finns ett tillräckligt allmänintresse. Då utgår man från vem det är man pratar om och hur viktigt ämnet är i sig. Sedan ska uppgifterna vara sanna, eller att man har skälig grund att tro att de var sanna, säger Josefin Sandstedt är Sveriges Radios bolagsjurist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".