Två kvinnor i klänningar med hög hals och håren uppsatta i knut.
1 av 4
Helfrid Jönsson (sittande) tillsammans med en av sina kollegor vid det Svenska sjukhuset i Betlehem, sjuksköterskan Hilma Andersson.
Ett svartvitt fotografi föreställande en grupp människor i gammaldags kläder.
2 av 4
Svenskar vid sjukhuset i Betlehem, juldagen 1909. Helfrid Jönsson sitter näst längst till vänster. Mannen som står i mitten är sjukhusets chef Dr Ribbing.
Några stenar från Mellanöstern i Helfrid Jönssons samling.
3 av 4
Några stenar från Mellanöstern i Helfrid Jönssons samling.
En ung kvinna med brunt hår i sidbena.
4 av 4
Kulturarvsvetaren Karin Bäckersten är intresserad av sin släkting Helfrid Jönssons livshistoria. Foto: Mats Carlsson-Lénart
GÖTEBORGARE I ALLA VÄRLDENS HÖRN

Helfrid älskade Betlehem och Palestina

5:48 min

Grosshandlardottern Helfrid Jönsson ville mer med sitt liv än bara vara hemma i Göteborg. I fem år i början av 1900-talet arbetade hon vid det svenska sjukhuset i Betlehem.

Helfrid Jönsson (1873-1951) var en göteborgska med upptäckarlust och stark vilja att hjälpa medmänniskor. Detta förde henne till det ”Heliga landet”, det vill säga det som idag är Israel och de palestinska territorierna.

– Hon såg en annons om att ett nystartat svenskt sjukhus behövde någon som skötte bland annat ekonomin, säger kulturarvsvetaren Karin Bäckersten som är släkt med Helfrid Jönsson. 

Ögonoperationer som specialitet
Sjukhuset i Betlehem grundades och byggdes upp av Svenska Jerusalemsföreningen som grundades år 1900. Föreningens syfte var som det hette ”att åt Kristus vinna det Heliga Landets befolkning”.

– Sjukhuset var specialiserat på ögonoperationer, eftersom det fanns en viss typ av ögonsjukdom som var vanlig bland människorna i Betlehem, säger Karin Bäckersten.

Bland Svenska sjukhusets patienter fanns både muslimer och kristna men även judar förekom. 

Reste i området
Men Helfrid Jönsson använde sin period i Betlehem (1909-14) även åt att resa till andra delar av regionen, bland annat till Egypten, Libanon och Jordanien.

– Men så kom världskriget 1914, sjukhuset stängdes och den svenska personalen skulle återvända hem. För Helfrid blev det en äventyrlig och strapatsrik resa över delvis farliga vatten, berättar Karin Bäckersten.

Återvände aldrig
På 1920-talet öppnade sjukhuset igen men Helfrid Jönsson återvände aldrig till sin gamla arbetsplats i Jesu födelsestad.

– Det hade ju gått ganska många år och kanske var hon lite för gammal, tror Karin Bäckersten.

Resten av sitt liv ägnade Helfrid åt att resa runt i Sverige och föreläsa om Jerusalemsföreningens verksamhet, i syfte att samla in pengar bland annat till det svenska sjukhuset. Hon dog i Göteborg 1951, 78 år gammal.

Sjukhuset finns kvar
Jerusalemsföreningens sjukhus i Betlehem finns ännu kvar och fungerar nu som ett slags huvudsjukhus för den palestinska staden. Den svenska organisationen står fortfarande för en stor del av sjukhusets finansiering.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista