Kriminalinspektör Anders Eriksson
1 av 2
Kriminalinspektör Anders Eriksson. Foto: Lasse Nilsson/Sveriges Radio.
Lisbet Rodin Göteborgsregionens Släktforskarförening
2 av 2
Lisbet Rodin Göteborgsregionens Släktforskarförening. Foto: Lasse Nilsson/Sveriges Radio.

Polisen vill använda DNA-släktforskning för att lösa grova brott

1:57 min

I USA hittade polisen en misstänkt seriemördare via dna-information på släktforskningssajter. Nu undersöker polisen bland annat i Region Väst om man kanske kan jobba på samma sätt.

Kriminalinspektör Anders Eriksson jobbar på avdelningen grova brott i område Väst säger att ett sätt kan helt enkelt vara att man skickar in en misstänkts dna med ett fejkat namn för att hitta eventuella släktingar:

– Vi har diskuterat frågan men har inte bottnat i frågan, men vi inser ju att ungefär 40 000 människor i Sverige finns ju med i släktforskningsregister och har lämnat sina DNA så det är klart att det är ett intressant forum för oss.

Så här säger Lisbet Rodin som är ordförande för Göteborgsregionens släktforskarföreningen om polisens nya tankar:

– Jag tycker inte det låter speciellt etiskt trevligt för vi lämnar in vårt DNA just för att hålla på med släktforskning. På andra sidan känner man och tänker på de svåra morden som inte är lösta, kan man få tag i exempelvis den som gjorde Linköpingsmorden, där en kvinna och en pojke.

Har du hört eller läst om reaktioner från andra släktforskare om polisens eventuella nya sätt att jobba?

– Nej faktiskt inte, men det lär väl komma efter idag. 

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".