Blekinge

Lag gör näthot möjligt

Utredningar om hot och trakasserier på internet läggs i många fall ner på grund av dagens lagstiftning.

Brotten anses helt enkelt inte tillräckligt allvarliga för att polisen ska kunna spåra dem som hotar.

Många av hoten på internet bedöms bara ge böter om den som ligger bakom skulle dömas. Då får polisen inte heller ut uppgifter om vem som skickat dödshotet.

En frustrerande situation både för den drabbade och för polisen berättar Björn Andersson som jobbar med underrättelsearbete på Internet vid polisen i sydöstra Sverige.

– Det är ju vår sak att se till att folk känner sig trygga och inte drabbas av brott, så givetvis är det frustrerande. Men lagen ser idag ut som den gör, säger Björn Andersson.

Det polisen vill komma åt är vem som haft det så kallade ip-numret, en slags identifieringskod på Internet under tiden då hotet skrevs. Får man inte det är det omöjligt att hitta brottslingen.

Men lagstiftarna har insett problemet och Björn Andersson är säker på att en förändring är på gång.

– Ja definitivt! Det händer så pass mycket på det här området så en lagförändring kommer att ske, säger Björn Andersson.

Mikael Eriksson
mikael.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".