Ordförande för Polisförbundet i Blekinge, Jonas Nimborn och Anders Kjaersgaard som är länspolismästare har olika syn på förslaget om att civilanställda ska få fler befogenheter. Foto: Stina Linde/Sveriges Radio.
Blekinge

De är oeniga om civilanställdas befogenheter

Polisförbundet: "Kan ge sänkt förtroende"
5:48 min

Civilanställda inom polisen ska i större utsträckning kunna göra förhör, föreslår Rikspolisstyrelsen i en rapport som nyligen lämnades över till regeringen. Polisförbundet vänder sig emot förslaget, medan länspolismästaren hyllar det.

I rapporten föreslår Rikspolisstyrelsen att lagen ändras så att man i framtiden kan använda civilanställda till uppgifter som idag måste skötas av en utbildad polis.

Bland annat ska civilanställda få rätt att göra förhör i större utsträckning än idag.

"Minskat förtroende"
Jonas Nimborn, ordförande för Polisförbundet i Blekinge menar att förslaget kan ge minskat förtroende för poliskåren, eftersom allmänheten får svårt att skilja på de olika rollerna. 

– Med det här förslaget kommer man ändra rättegångsbalken alltså lagen, så att civila till exempel får göra husrannsakan och ta saker i beslag. Ändå är de inte formella poliser. Risken är att folk inte kommer kunna lita på vem som är polis och inte, säger han. 

"Polisanställd står för kvalitet"
Länspolismästare Anders Kjaersgaard är däremot odelat positiv till förslaget. Han förklarar att de civila utredare som i dag arbetar med att lösa brott gör ett mycket bra arbete och bidrar till effektivitet.  

– Som jag ser det finns det inga problem att ge dem utökade befogenheter.  Begreppet polisanställd ska betyda både polis och civilanställd och det står för kvalitet, det ska allmänheten känna sig trygg med, säger han. 

Anders Kjaersgaard menar också att civilanställda faktiskt kan vara bättre lämpade för vissa uppgifter än poliserna. 

– En lärare eller socionom kanske passar bättre i ett förhör med barn. En it-forensiker är duktigare på att hitta saker i en dator än vad jag är, säger han. 

Han poängterar att de utökade befogenheterna inte inkluderar fysiskt våld. 

– Det är viktigt att ha i minnet att en husrannsakan inte behöver betyda att man sparkar in en dörr, utan kan innebära att man till exempel går igenom en dator, säger han. 

Jonas Nimborn uttalade sig även i helgen om förslaget. Läs mer här: 

 

 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".