Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Foto: Stina Linde/Sveriges Radio.
BLEKINGE

Polisen: "Kanske lagbrott att kräva hittelön"

Hör Annikas märkliga historia
2:32 min

Annika Hultberg glömde sin mobiltelefon på toaletten på ett köpcenter. Men när hon fick tag i upphittaren krävde hon hittelön - annars skulle Annika Hultberg inte få tillbaka telefonen. Helt fel, säger Blekingepolisen.

Annika Hultberg tyckte att den hundring som hon hade i sin plånbok räckte till hittelön till den kvinna som hittat hennes telefon på en toalett på ett köpcentrum.

Men upphittaren höll inte med. Istället krävde hon tio procent av mobiltelefonens värde och tog avstånd i påståendet att "det är så det brukar vara".

Missförstått lagen
Polisens sakkunnige jurist, Lars-Ove Nyblad, säger att det kan röra sig om att upphittaren missförstått lagen.

– Det är så att det finns något som heter hittegods och institutionsgods. Hittegods är om jag hittar något i det fria, på en parkbänk eller ute i det fria. Hittar jag något på en affär eller sjukhus då är det ett institutionsgods och då ska det lämnas in till någon kundtjänst eller liknande, säger han.

Hittar man något på en affär eller sjukhus då har man inte rätt till hittelön för att det är inte "din". Istället tillhör det upphittade godset den plats som du hittat det på och det är deras uppgift att göra så att saken återförenas med sin ägare.

– Antingen får institutionen se till att föremålet återlämnas eller får de lämna den till polisen. Men de kan aldrig få hittelön, säger Lars-Ove Nyblad.

Kan vara ett lagbrott
Lars-Ove Nyblad berättar att upphittaren i själva verket kan ha gjort sig skyldig till ett annat lagbrott, nämligen egenmäktigt förfarande.

– Vi kommer i en situation där upphittaren vet vems telefonen är, och då kan man inte pressa den rättmätiga ägaren på pengar. Då hamnar vi i en situation där jag som utnyttjare försöker utnyttja situationen och den andra personens trångmål och det får man inte, säger Lars-Ove Nyblad.

Lars-Ove Nyblad berättar att en sån här sak inte är det allra vanligaste. Oftast kommer upphittare och rättmätig ägare överrens.

– De allra flesta är inte så intresserade av hittelönen som sådan. De vill bara göra rätt för sig, säger Lars-Ove Nyblad.

Daniel Kjellander
daniel.kjellander@sverigesradio.se

Tove Kluge
tove.kluge@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".