Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Slopat EU-bidrag ökar kväveurlakning

Publicerat torsdag 23 januari 2014 kl 11.18
"EU-politik avgör om vi har stöd 2015 och framåt"
(1:36 min)
Magnus Melin är växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet. Foto: Lars Salomonsson.

Från och med i år är det inte längre möjligt för  lantbrukare i Blekinge, Halland och Skåne att söka bidrag från EU för att så kvävereducerande fånggrödor.

- En minskad andel av fånggrödor ökar antagligen risken för kväveurlakning under vinterhalvåret, säger Magnus Melin, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet.

En fånggröda, oftast någon slag gräs, växer under hösten, täcker marken på vintern och plöjs ner på våren. Och när det plöjs ner följer kvävet i gräset med och göder nästa års skörd.

Men skulle det inte vara ekonomiskt fömånligt även utan EU-bidrag att så en fånggröda?

- Nej, egentligen inte. Det kostar att så, man får större problem med ogräs och det kan också ställa till det i huvudskörden, säger Magnus Melin.

Men slipper då inte lantbrukaren att köpa kvävegödsel om han eller hon har sått en fånggröda?

- Man kan minska kvävegödslingen något, men samtidigt är kvävet som är bundet i gräset opålitligt, eftersom man inte riktigt vet när det blir tillgängligt för grödan. Man tar en risk att få en lägre skörd om man helt och hållet litar på fånggrödanas kväve, menar Magnus Melin.

Kommer EU-bidraget tillbaka i framtiden?

- Ja det gör det. Vad vi vet nu är att vi har inget stöd att söka 2014. Sedan är det EU-politik som avgör om vi har någon form av fånggrödestöd 2015 och framåt.

Finns det några alternativ till fånggrödor när det gäller att minska kväveurlakningen?

- All typ av försenad jordbearbetning, alltså att man låter bli att bearbeta på hösten och bara vårplöjer, är positivt för att minska kväveurlakningen. Även en höstsådd, höstraps tar ju upp ofantliga mängder kväve på hösten, bidrar till att minska kväveläckaget, säger Magnus Melin.

Så när man ser att det står kvar en stubbåker så är det bara bra?

- Ja, det är positivt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".