Johanna Martinsson framför en bokhylla. Foto: Jesper Cederstrand / Sveriges Radio
Idag mår Johanna Martinsson bättre, men det kommer aldrig vara enkelt, säger hon. Foto: Jesper Cederstrand / Sveriges Radio
Tema: Psykisk hälsa

Johanna Martinsson: Jag låtsades vara hetero

Redan som tioåring kände Johanna Martinsson att hon inte var som andra. Det kom inga fjärilar i magen för killarna, tjejerna var mer intressanta. Men både släkt och vänner sa att det var en fas.

"Allt är bögarnas fel". "Nu ska de förstöra det". "Synd att de homosexuella får så mycket uppmärksamhet på TV". 

Uttalanden som har blivit vardagsmat för lesbiska Johanna Martinsson när hon träffar sin släkt. Men hon säger ingenting.

– Jag pallar inte ta ansvar för alla, då blir jag representanten för de annorlunda människorna, säger hon. 

Ville bli normal
I början tog Johanna Martinsson åt sig av allting de sa. Hon kände sig otillräcklig och tvungen att ändra på sig. Hon var bara tio år när hon för första gången insåg att hon inte tänkte som alla andra. Hon fick inte fjärilar i magen för killarna, utan för tjejerna. Det var svårt för henne att hantera.

– Jag låtsades. Jag tänkte att jag kan fejka det. Jag spelar ju teater och då kan man fejka, menar hon.

Johanna Martinsson skaffade en pojkvän och sa att de skulle gifta sig och skaffa barn. Men när hon till slut trodde att hon förändrats kom det tillbaka.

– Jag hade en killkompis som sa att han kunde omvända mig. Men jag tror bara att han ville ha mig, säger hon. 

Hon gick med på att försöka, för att bli normal någonstans. Hon var annorlunda på så många sätt, kanske kunde hon bli normal åtminstone när det gällde sexualitet och kärlek.

Inre hat mot sig själv
Det var inte lätt att vara annorlunda. Johanna Martinsson skämtade om det, samtidigt som hon grät förtvivlat inför sina vänner. 

– Varför är jag inte som er? Hur känner man som er? Hur blir man som er?

Det byggdes upp ett inre hat. 

– "Du ska alltid vara så speciell, kan du inte vara normal på något sätt?" Jag försökte men det går inte, säger Johanna Martinsson.

I noveller och dagboksinlägg skrev Johanna Martinsson om sina känslor. Hon skrev om tjejer, som om hon var kille. Det var liksom lättare att acceptera, det var inte så konstigt.

– Jag hade väldigt mycket tankar i huvudet om mig själv, för att jag skulle vara så speciell hela tiden. 

Det tog sig även fysiska uttryck. Johanna Martinsson straffade sig själv, för att hon var annorlunda, genom att rispa och riva sin hud. 

– Det var ganska mörkt i huvudet på mig. Exakt varför är svårt att säga. Men jag grät ganska mycket och det kändes som om ingen förstod mig. 

Det normala livet suger
Johanna Martinsson träffade en kompis när hon gick i sjuan som tyckte att hon var häftig. Innan hade bara det yttre varit coolt - håret och kläderna. Nu var det någon som sa att Johanna var cool. Samtidigt släpades hon till kuratorn av sina vänner. 

– De sa att nu sätter du dig här och pratar. Du ska mår bra, berättar hon. 

Om Johanna Martinsson fått träffa sitt 14-åriga jag, och andra som känner sig annorlunda idag, vet hon precis vad hon skulle säga.

– Du kommer ha så jävla kul, det normala livet suger.

Den här intervjun är en del i vår temavecka om psykisk hälsa. Läs mer på ämnet här. 

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Hjälplinjen0771-22 00 60, alla dagar 13-22

Psykiatrisk akutavdelning i Karlskrona - 0455-73 10 40

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Karlskrona - 0455-73 58 25

BUP i Karlshamn - 0454-73 29 00

Barnens rätt i samhället, BRIS. Barnens telefon 11 61 11 är öppen alla dagar klockan 14-21. Och för vuxna:  0771-505050 vardagar klockan 9-12.

SPES - för dig som förlorat någon anhörig 08-34 58 73. Alla dagar klockan 19-22

Jourhavande Medmänniska 08-702 16 80. Varje natt klockan 21-06

Temavecka - Psykisk hälsa

Hela vecka 45 har vi på P4 temavecka med ämnet psykisk hälsa. 

Vi vill prata om det psykiska måendet på alla plan - när man mår dåligt, eller bra mittemellan. Vilken hjälp kan man få, hur påverkar den psykiska hälsan ens liv?

Har du tips, idéer eller synpunkter på vår rapportering? Eller vill du berätta om dina egna erfarenheter?

Här hittar du all rapportering hittills. 

Ring vår Publikredaktör Stina Linde på 0455-366810 eller mejla tips.blekinge@sverigesradio.se. 

Hälsa hos hbt-personer

Finns skillnader mellan heterosexuella/cis-personer och hbt-personer när det gäller hälsa? Har hbt-personer särskilda hälsoproblem? 

Ja det finns skillnader i hälsa mellan heterosexuella cispersoner och hbt-personer, på samma sätt som det kan finnas skillnader i hälsa mellan andra grupper i samhället, som kvinnor och män eller unga och gamla.

En undersökning från Folkhälsoinstitutet (Hälsa på lika villkor?), visar att homo- och bisexuella mår mycket bra men att det ändå finns klara skillnader mellan homo- och bisexuella och heterosexuella. Särskilt utsatta är unga transpersoner, vars psykiska hälsa är betydligt sämre än andra ungdomars, enligt en utredning från Ungdomsstyrelsen (Hon, Hen, Han).

Vad beror skillnaderna på?

Det är inte så att det finns en gen som gör att hbt-personer mår sämre. Vi lever i ett heteronormativt samhälle som stigmatiserar hbt-personer, och det påverkar vår hälsa. 

Källa RFSL.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".