Illustration av hur växtreningsverket fungerar.
1 av 2
Avloppsvattnets väg från hus till damm. Foto: Miljö-tjänst
Bernd Neugebauer står på sin tomt framför växtreningsverket.
2 av 2
Bernd Neugebauer byggde växtreningsverket efter tysk modell. Foto: Martin Arvebro

Han hoppas att växtreningsverket ska användas i större skala

"Det finns tusentals växtreningsverk i Tyskland"
7:24 min

När Bernd Neugebauer flyttade från Tyskland till Sverige och köpte hus i Holmsjö insåg han att det var 210 meter till det kommunala avloppet. Det skulle kosta upp till en kvarts miljon att ansluta så istället byggde han ett eget reningsverk, en damm av vass.

Tekniken att använda växtreningsverk lärde han sig i Tyskland där han jobbade med miljöskydd som kemilaborant.

Hur fungerar det?
Han anlade en fyrkantig grop som tätades mot den naturliga marken av en återvinnbar plastfolie som sedan fylls med sand som har en bestämd genomsläpplighet av vatten. Avloppsvattnet rinner i en 50-60 cm djup bädd där den fördelas genom dräneringsrör. Sedan bryter mikroorganismer ned föroreningarna genom att marken förses av syre från vassen. Denna process tar ca fem dygn innan vattnet som renas till 90-95% leds ut till en damm. Dess funktionalitet blev omtvistat.

– Kommunen tvivlade om växtreningsverket hade förmågan att bryta ned alla ämnen, säger Bernd.

Men det visade sig vara så. Han fick först tillstånd för gråvatten, vilket innebär dusch, tvätt och disk, men har sen även fått tillstånd till avlopp från toalett.

Låg driftskostnad
Ett växtreningsverk har enligt Bernd en mycket låg driftskostnad. Det är elektriciteten till pumpen som går i en halvminut ungefär 4 gånger per dag samt den årliga kontrollen av det renade avloppsvattnet. Han beräknar att det krävs 10-20 timmars underhåll per år, men att det i övrigt sköter sig själv.

– När man planerar att skaffa en sån här anläggning så ligger det på runt 125.000 plus moms för ett hushåll, men med ROT-avdraget så blir det ju billigare, fyller han i.

Bernd säger att anläggningen kan hålla i femtio år, eftersom det sköter sig själv. Det är pumpen som man får byta ut när den går sönder. Han ser gärna på sikt att det traditionella avloppssystemet kombineras med ett växtreningsverk.

Martin Arvebro
martin.arvebro@sverigesradio.se

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".