Mansoor Yosufzai från Afghanistan har väntat på besked i drygt två år. En tuff väntan. Foto: Andrea Jilder / Sveriges Radio.
Mansoor Yosufzai från Afghanistan har väntat på besked i drygt två år. En tuff väntan. Foto: Andrea Jilder / Sveriges Radio.

Flyktingars besked tar 100 dagar längre

1:51 min

Asylsökande får vänta drygt ett hundra dagar längre på Migrationsverkets beslut nu än för bara några år sen. Väntan är svår och rapporter om självmordsförsök, hot och våld ökar.

Tiden från asylsökan till beslut från Migrationsverket är nu 100 dagar längre än den var för några år sen. Och på Migrationsverket märker handläggarna hur oron ökar. Fler självmordsförsök, bråk, skadegörelser eller hot har registrerats hittills i år än under hela förra året, uppger fackförbundet ST.

John Blivik är läkare på Kungsmarkens vårdcentral i Karlskrona och möter många av de som sökt asyl.

– De verkar må jättedåligt. Och jag ser en väldigt stor kontrast mellan de som får sina uppehållstillstånd direkt och den andra stora gruppen som får vänta väldigt länge.

John Blivik pratar om de flyktingar som kommer från andra länder än Syrien. De får vänta längre på besked och kan, till skillnad från Syrierna, få ett nej till. Då kan de överklaga och en ny väntan inleds.

Mansoor Yosufzai från Afghanistan har väntat i drygt två år på besked och gör ingenting under sin väntan. Han saknar att vara produktiv och bidra, säger han.

– Det finns ingen produktivitet i mitt liv just nu. Jag känner mig väldigt tom, värdelös och mitt liv har blivit väldigt meningslöst. De senaste två åren har de här känslorna funnits, säger Mansoor Yosufzai. 

Mansoor Yosufzai lever i väntan men har två förslag. Först och främst språkundervisning från dag ett. Men också någon form av aktivitet som trädgårdsarbete eller liknande, ett par gånger i veckan så att väntan inte blir ett vakuum där depressioner och sjukdomar får grogrund. Så att asylsökande får struktur och är bättre integrerade om de får stanna.

– Håll flyktingarna sysselsatta och gör de produktiva. Ett sånt projekt skulle hjälpa oss att integreras fortare i samhället, det skulle lära oss språket och kulturen och vi skulle slippa bli deprimerade, säger Mansoor Yosufzai.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista