Tacolax. Foto: Hasse Andersson/Sveriges Radio
1 av 3
Tacolax. Foto: Hasse Andersson/Sveriges Radio
Matsalsperonal på Ekerydsskolan i Olofsström ler i soffa.
2 av 3
Skolkockarna Solveig Svensson och Carina Liikanen och koststrategen Jens Stjernkvist pratar om skolmatsminnen från sin egen skoltid. Foto: Mikaela Rehn/Sveriges Radio
Barn tar skoomat.
3 av 3
Ekerydsskolans matsal i Olofström. Foto: Mikaela Rehn/Sveriges Radio

Skolmaten 70 år - från gröt till tacofiskgratäng

6:42 min

I år fyller den gratis skolmaten 70 år och det är fortfarande bara Sverige och Finland i hela världen som serverar den. Nya kryddor och smaker har fallit bort och tillkommit men vad äter vi egentligen idag?

Pulled pork-BBQ med coleslaw och klyftpotatis eller kyckling Gumbo med dirty rice. Så kan det se ut på matsedeln i en svensk grundskola idag.

Men vad säger egentligen skolmaten om vårt samhälle?

–Jättemycket, svarar måltidsforskaren Richard Tellström känd från bland annat SVT-succén Historieätarna.

Snabbmatssmaker
Från att ha varit en mexikansk folkrätt till att bli veckans höjdpunkt med en egen veckodag, den så kallade taco-fredagen, har tacon nu landat på skolmatsedeln med samma självklarhet som falukorven gjorde på 70-talet och pasta bolognese gjorde på 80-talet.

Och där verkar den ha kommit för att stanna. Men vad är det som gör den så älskad?

– Taco förknippas med gemenskap, säger Richard Tellström och liknar det vid kräftskivor och julbord. Och människor älskar mat som äts med händerna, lägger han till.

Fler krav
Synen på vad en skolmåltid ska vara har förändrats från att mätta svältande magar till att idag erbjuda en buffé av rätter för att tillfredsställa olika dieter, allergier och krav på att vara både näringsberäknad och ekologisk- trots samma strama budget.

– Industrimatskoncept, stavas svaret manar Richard Tellström. Genom att inte laga mat på plats och från grunden går det att tillgodose allas önskningar till ett lågt pris, så lyckas man hålla budgeten, förklarar han. 

Koststrategen Jens Stjernkvist i Olofström har hittat en annan lösning.

– God mat. Om barnen äter och tycker om maten så slänger vi mindre och har råd att satsa på bra råvaror och à la minute-matlagning, säger han.

Fråga

Skolmat - Då och nu

1800-talet

Mat har serverats i skolan sedan medeltiden men nu serverade man de fattigaste barnen i utsatta områden för att de inte skulle svälta.

1900-talets början 

Barnen från landsbygden hade med sig matsäck i form av smörgåsar.

40-talet

Först efter andra världskriget, eller rättare sagt den 12 juni 1946, bestämdes att kommunerna skulle servera kostnadsfri mat till ALLA skolbarn för att de skulle orka en hel skoldag.  

Det är inte obligatoriskt för skolorna att erbjuda mat men de första kraven på vad en maträtt ska innehålla presenteras.
Men det är fortfarande mest gröt, soppa och smörgåsar på matsedeln.

50- och 60-talet

Allt mer varm mat lagas och husmanskost blir ett vanligare inslag.
De första djupfrysta varorna dyker upp.

70-talet

Hel- och halvfabrikatet introduceras i skolköken och rätter som "Fisk med mandel" och "potatisbullar" blir vanliga.

2009

Maten ska inte längre bara vara kostnadsfri, utan också näringsriktig.

Idag

Allergier, specialkost, dieter och religionskost gör att många skolkök anställt specialkockar för att laga endast dessa rätter.

Industrimat, som alltså inte lagas på plats, och industrismaksättning är både vanlig och populär.
Smaken "taco" gifter sig väl med dessa idéer vilket syns på matsedeln.

Framtiden

Vi kommer att få se en fortsättning på industrimatskonceptet men allt mer beräkning av matens miljöpåverkan och energiförbrukning.

Vilken som blir nästa "taco" återstår dock att se. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista