Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal. Giftig rök sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Boende i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat idag kl 17.16)

Politiska partier kan portas från landets skolor

Publicerat måndag 14 augusti 2017 kl 10.09
"Får vänta med att tycka till om innehållet"
(1:52 min)
Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström
Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) säger att regeringen snart lägger fram sitt lagförslag. Foto: Claudio Bresciani/TT

Regeringen lägger snart fram ett lagförslag om hur skolorna ska hantera politiska partier som vill komma på besök. Ett utkast av förslaget innehåller en kontroversiell skrivning som kan strida mot grundlagen.

Inför de senaste riksdagsvalen har många av landets skolor haft problem med att hantera politiska partier som vill komma på besök. Det rättsliga läget har gjort det svårt för skolor att säga nej till ett parti om man bjudit in ett annat, även när det handlar om extrema partier.

Av rädsla för att göra fel har flera skolor i stället valt att inte bjuda in några partier alls.

Alliansregeringen påbörjade arbetet med att justera lagen och processen togs över av den rödgröna regeringen. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) vill ha en ny lag på plats inför nästa val, och kommer därför inom kort lägga fram ett lagförslag.

– Vi jobbar just nu intensivt i regeringskansliet med att lägga fram en lagrådsremiss för att klara ut så att det blir ordning och reda för rektorerna när de vill bjuda in politiska partier till skolan, säger hon.

Ekot har läst ett utkast till förslaget. Där har regeringen valt en kontroversiell lösning som innebär att rektorerna får möjlighet att helt stänga ute vissa partier.

Experter har under flera år menat att en sådan reglering skulle strida mot den så kallade objektivitetsprincipen i grundlagen. Den åsikten hade exempelvis Skolverket när Anna Ekström var generaldirektör för myndigheten.

I dag är hon ansvarigt statsråd och vill inte svara på om regeringen kommer att gå vidare med utkastet eller inte.

– Nu tittar vi på hur vi ska slutformulera den lagstiftning som vi förbereder på regeringskansliet, och jag får vänta med att tycka till om innehållet till dess att regeringen slutligen har fattat beslut i det här, säger hon.

I ett yttrande påpekar Justitieombudsmannen, JO, att utkastets formulering kan strida mot grundlagen. Detta är en hållning som myndigheten haft länge, vilket framkom när man 2015 kritiserade två skolor som nekat Kommunistiska partiets ungdomsförbund, RKU, tillträde.

Skolorna hade bjudit in riksdagspartierna att delta med bokbord. RKU meddelade då att man också ville delta, och JO kritiserade att skolorna inte erbjudit organisationen "något alternativt sätt att lämna sin information i skolan".

Men myndigheterna är inte överens om det rättsliga läget. Till skillnad från Skolverket och JO menar Justitiekanslern, JK, att det går att stänga ute vissa partier utan att bryta mot objektivitetsprincipen.

I utkastet har regeringen alltså valt JK:s tolkning.

Åsa Fahlén på Lärarnas riksförbund säger att det är viktigt att justera lagen för att underlätta för skolor som vill bjuda in politiska partier.

– Som det ser ut i dag så ställer det så väldigt höga krav på skolorna att man ska ha kontakt med alla partier och alla ska vara med och informera och så vidare, säger hon och fortsätter.

– Och det leder faktiskt i många fall till att man inte har någon information överhuvudtaget. Ett regelverk som skulle vara inbjudande för alla riskerar att i stället att snarare motverka detta.

Hur stor fråga är detta inom skolvärlden?

– Jag skulle säga att den här frågan blossar upp särskilt inför val men också inför varje läsår när man står inför en situation där man kanske vill bjuda in för att ha en viss politisk debatt eller ge viss information.

Förutom den kontroversiella skrivningen följer regeringens utkast utredaren Johan Hirschfeldts förslag. Han hade inte mandat att föreslå en grundlagsändring.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".