Landstinget Blekinges huvudbyggnad
1 av 4
Kostnaderna för hyrläkare har hittills ökat med över 22 miljoner kronor jämfört med 2016. Primärvården står för 70%. Foto: André Kvist/Sveriges Radio
Rosmarie Nilsson. Foto: Landstinget Blekinge
2 av 4
Rosmarie Nilsson. Foto: Landstinget Blekinge
En man st¨år framför en tegelvägg. Han har Blåvitrutig skjorta och grånande hår.
3 av 4
Efter kostnadsrapporten för årets första halvår var Jonas Kullbergs prognos en minskad kostnad på 4 miljoner kronor för 2017. Sedan dess har kostnaderna bara fortsatta öka. Foto: Niklas Gyberg Ivarsson/Sveriges Radio
En sjuksköterska med kort blont hår sitter ner framför två färgglada tavlor.
4 av 4
Hyrläkare innebär ofta merarbete för övrig personal på arbetsplatsen. Katarina Andersson är distriktssköterska på Trossö vårdcentral. Foto: Niklas Gyberg Ivarsson/Sveriges Radio

Räkningen för hyrläkare ökar - trots landstingets mål

"Det är ohållbart"
3:16 min

Landets alla landsting ska vara oberoende av hyrpersonal till 2019. Men i Blekinge fortsätter kostnaderna för stafettläkare öka.

Även om man på vissa områden nått framsteg har kostnaderna hittills i år ökat med 25 procent. Den enskilt största delen kommer från primärvården, alltså länets vårdcentraler, som är helt beroende av hyrläkare.

– Det är ohållbart att vi har det så, det är absolut inte önskvärt. Vi vill ju lägga pengarna på våra ordinarie läkare givetvis, säger Rosmarie Nilsson, primärvårdens förvaltningschef.

Pågått länge
Redan för fem år sedan rapporterade vi om att kostnaderna för hyrläkare ökade lavinartat. I dag är årsräkningen mer än tre gånger så stor som den var då. Landstinget har gång på gång försökt sänka kostnaderna men med bara ett drygt år kvar innan de ska stå på egna ben ökar beroendet av hyrläkare.

– Vi försöker rekrytera, men det finns ju inte så många allmänläkare som vi har behov av i dag, säger Rosmarie Nilsson.

– Jag förstår om man tycker att ett år är kort tid. Det är en utmaning det är det.

Går åt fel håll i hela Sverige
Målet är nationellt, men allt som allt är det bara tre landsting som lyckats sänka sina kostnader det första halvåret 2017. Jonas Kullberg är personaldirektör på landstinget Blekinge.

Han säger att det finns positiva signaler, bland annat har man lyckats sänka kostnaderna inom psykiatrin genom att fastanställa flera läkare och nogrannare planering av arbetet. Men inom psykiatrin har man också jobbat med problematiken längre. Jonas Kullberg hoppas att man ska kunna dra lärdom av det.

– Vi siktar på det här målet och fortsätter hålla fast vid det. Jag tror att det är som så många andra gånger att det är en lång startsträcka, men att vändningen kommer snabbt när den kommer, säger han.

– Men visst är det så att under 2018 så måste mycket hända på kort tid.

Vad är problemet?
En hyrläkare kostar i snitt runt 50 procent mer än en fast anställd läkare och även om en hyrläkare ger fler patienttimmar än en fastanställd så påverkas patientens vård av att oftare behöva byta läkare. Det finns också rapporter om bemanningsföretag som hyrt ut läkare som inte haft rätt kompetens.

Dessutom innebär det ofta mer kringarbete för den fastanställda personalen. Katarina Andersson är distriktssköterska på Trossö Vårdcentral.

– Du ska ju följa upp alla de undersökningar som läkaren har skickat och det är inte säkert att du själv hade tagit alla de proverna. Du kanske blir tvungen att ta tillbaka patienten igen, säger hon.

Stor ökning
Primärvården står ensam för knappt hälften av hyrläkarkostnaderna. I år har man hittills fått lägga 45 miljoner kronor på hyrpersonal, en ökning med 50 procent. Hade de varit fastanställda istället hade man kunnat anställa i snitt elva nya läkare för mellanskillnaden.

Men problemet i grund och botten är att det inte finns några läkare att anställa.

Tror på bättring
Trots motgångar och kort om tid tror personaldirektör Jonas Kullberg att den satsning man gör nu för att minska beroendet av hyrpersonal kommer att bära frukt. Framför allt för att det är en gemensam satsning som alla Sveriges landsting ingår i.

– Ja målet är 2019, det är det vi absolut jobbar för. Men jag vågar inte göra definitiva prognoser eller förutsägelser för framtiden, säger Jonas Kullberg.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".