Den skadade mc-föraren bärs bort på bår av två soldater. Sjukvårdaren Emily Stark lämnar inte den skadades sida, och allt observeras av sjukvårdsbefäl. Foto: Tove Kluge/Sveriges Radio.
Foto: Tove Kluge/Sveriges Radio.

Ingen sjukvård i hemvärnet

"Om man inte har all utrustning har man nedsatt förmåga"
4:07 min

Hälso- och sjukvårdsverksamhet tillåts just nu inte i hemvärnet. Det har Försvarsmakten meddelat.

Omkring 22 000 män och kvinnor är med i hemvärnet. Deras uppgift är att skydda, bevaka, övervaka och stödja samhället vid en eventuell kris.

De flesta är vanliga soldater, men många är specialister som till exempel  sjukvårdare.

E-post
Och sjukvårdarna fick ett oväntat besked i början av förra veckan. Via e-post meddelade Försvarsmakten att man med omedelbar verkan inte längre tillåter hälso- och sjukvårdsverksamhet i hemvärnet.

Detta på grund av det finns brister i utrustning och tillgång till journalsystem. Sjukvård får fortfarande övas, men inte utövas "på riktigt".

Lennart Widerström är chef för Rikshemvärnsavdelningen: 

– Om man inte har all utrustning har man ju nedsatt förmåga till att driva sjukvård.

I Blekinge
En lokal sjukvårdsgruppchef i Blekinge säger att hans första reaktion var att slänga in sin utrustning och gå hem. Men efter att ha läst igenom beslutet är han väldigt positiv till att man "äntligen sätter strålkastarbelysning på sjukvården inom hemvärnet".

Han säger också att Blekinge är väldigt långt fram när det gäller sjukvård och de få brister som finns borde kunna vara åtgärdade redan i under våren.

I mars
– Flera av bataljonerna kommer att få tillstånd igen redan innan jul, säger Lennart Widerström. 

Och framåt mars nästa år ska de flesta kunna bedriva sjukvård igen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".