Försvaret blir ännu dyrare med nya ubåtar

3:42 min

Försvarsbeslutet täcker inte de kostnader som marinen står inför framöver. Fler och dyrare u-båtar kommer att spräcka nuvarande ekonomiska ramar.

Hans Wallmark, som är moderat ledamot i försvarsberedningen och partiets utrikes- och säkerhetspolitiske talesperson, tror att 100 miljarder är en trolig nivå för försvarskostnaderna.

 – Båtar och flygplan och sådant är ju relativt dyra, så att beroende på vilket år som leveranserna kommer så kommer också kostnader. Men jag tror att det är rimligt att se en bana uppåt, om man nu vill stärka svensk försvarsförmåga och öka svensk säkerhet - då tror jag att vi landar på minst 84 miljarder till 2025 och uppemot 100 miljarder åren 2028 till 2030.

Försvarsberedningens förslag till försvarsresurser fram till år 2025 balanserar de olika försvarsgrenarna mot varandra - marinen, armén och flyget. Men redan nu anses de två ubåtar som beställts hos Kockums, av modellen A26, vara otillräckliga för marinens behov. Det behövs dubbelt så många, hävdar bland andra moderaterna.

Dessutom stiger nu kostnaden för A26:orna. 7,6 miljarder var det pris som sattes när Försvarets materielverk upphandlade ubåtarna 2015. Men det byggde på ett antagande om att Kockums skulle kunna sälja fler ubåtar till andra länder.

Några sådana affärer har dock inte gjorts och därför stiger nu, enligt uppgifter till Ekot, kostnaden för de första två med ytterligare minst en miljard. Hans Wallmark igen.

– Ja, det har ju förekommit den typen av uppgifter, men det har ju inte offentliggjorts än, så exakt vilka konsekvenserna blir råder det fortfarande oklarhet om. Från regeringens sida har man ju också varit väldigt nog med att understryka att det inte finns någon omförhandlingsklausul, men det återstår att se. Det får ju regeringen visa sina kort för.

Även kristdemokraternas representant i Försvarsberedningen, Mikael Oscarsson, har krävt besked av försvarsminister Peter Hultqvist om huruvida det skett någon omförhandling om priset med Kockums. Det fanns ett slutdatum vid halvårsskiftet i år.

– Jag har ställt en fråga i Sveriges riksdag under sommaren, till försvarsministern, om det är så att det är på gång att bli extra kostnader för staten och för skattebetalarna och hur mycket det i så fall är. Men den frågan har jag inte fått något svar på och den informationen behöver ju riksdagen för att kunna fatta rimliga beslut framöver i försvarsfrågorna.

Både Wallmark och Oscarsson anser att försvarsuppgörelsen måste ses som en balanserad helhet och inte något som regeringen nu kan börja stuva om i. Förändringar inför det kommande försvarsbeslutet kräver därför nya förhandlingar, antingen mellan regeringen och enskilda partier, eller inom ramen för försvarsberedningen

– Jag har haft en känsla under lång tid att regeringen, och framför allt försvarsminister Peter Hultqvist har velat sätta sig i förarsätet och inleda olika former av diskussioner och förhandlingar.

Även Mikael Oscarsson tror att det nog kan bli nya överläggningar i försvarsberedningen inom kort.

– Det vet inte jag, men det är inte alls otroligt att så kommer att ske.