Iris Johansson. Foto: Martin Dyfverman

Iris liv är utan känslor

Hur vore livet om det inte rymde några känslor, inte några relationer till andra människor? Inget då och sedan, bara här och nu?

Det vet Iris Johansson och hon ägnar hela sitt vuxna liv åt att försöka begripa det och göra detta liv levbart. Hade diagnosen autistisk funnits när hon var liten flicka, hade hon fått den. Då hon satt och vaggade sig bort i en egen värld.

Tolv år gammal bestämde hon sig för att bli ”vanlig”. Hon studerade andra. Vad de sa och hur de uppförde sig. I spegeln tränade hon in minspel. Hon lärde sig bli vanlig. Men bara utanpå. Inuti var det en total intighet, beskriver hon.
- Känslor kommer bara glimtvis. Och efter hårt jobb, säger hon. Det är få som märker det!

Idag är hon behövd. Hon har sällsynt förmåga att lösa problem på arbetsplatser och hon handleder dem som arbetar med människor med starka störningar. Hon har blivit en bro där det förut var en mur. I en ny bok ger hon på ett fascinerande sätt ger inblick i en tidigare stängd värld. Martin Dyfverman träffar henne i hemmet i Ängelsberg i Västmanland.

Iris Johanssons nya bok på bokförlaget Forum heter:
”En annorlunda barndom”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista