Lånefinansiering ska nu användas vid "strategiska projekt", enligt partiets nya riktlinjer. Foto: Fredrik Persson/Scanpix.
S-kongressen

S vill låna för att satsa på infrastruktur

Socialdemokraterna vill bygga mer väg och järnväg för lånade pengar och med hjälp av vägavgifter, beslutade partiets kongress i förmiddags.

Kongressombudet Åsa Karlsson från Kronoberg var nöjd med beslutet.

– Jag tycker att det är bra att vi äntligen har sagt att vi även på statlig nivå kan ha vad jag kallar en investeringsbudget, andra kallar det lånefinansiering. Jag är mycket nöjd med att vi nu faktiskt har en möjlighet att bygga ut infrastrukturen betydligt bättre och fortare än vad vi hade klarat annars, säger Åsa Karlsson.

Hittills har de statliga investeringarna till mycket stor del betalats via årliga utbetalningar från budgeten, utan lånefinansiering och det har också varit Socialdemokraternas linje.

Lånefinansiering ska nu användas vid "strategiska infrastrukturprojekt", enligt partiets nya riktlinjer.

Enligt partiets ekonomiska talesperson Thomas Östros kan det röra sig om stora projekt som den nya Ostlänken, tidigare har exempelvis Öresundsbron finansierats via lån.

I kongressens beslut står det också att trängelseavgifter och andra former av brukaravgifter kan användas mer och det ledde till debatt.

Ombudet Anders Johansson från Stockholms län var kritisk.

– Staten ska betala, varför ska vi då ha brukaravgifter där staten inte ska betala. Det är inte okej att ha en avgift, en bondpeng, på en bro eller avfart bara för att finansiera. Det säger vi från Stockholms län nej till, säger Anders Johansson.

Ilmar Reepalu från Skåne stödde brukaravgifter.

– Vi har till exempel betalat hela Öresundsbron och anslutningar till Öresundsbron betalar vi inte med trängselavgifter utan med brukaravgifter. Det kan vara ett bra verktyg för oss i framtiden, säger Ilmar Reepalu.

Nya avgifter är något Socialdemokraterna brukar kritisera den borgerliga regeringen för. Nu öppnar de själva för det. Men Thomas Östros tycker att det är bra.

– Det är en ny inriktning och vi ser stora behov på infrastrukturen framöver. Samtidigt finns det stora behov inom sjukvården och skolan och då måste vi titta på alternativa finansieringar, säger Thomas Östros.

Men om det kostar en hundralapp eller två att åka på en ny väg, finns det inte en risk att man åker småvägen vid sidan av för att man känner att man inte har råd?

– Det är klart att det finns en sådan risk, därför måste man vara väldigt noggrann när man gör den här bedömningen så att man inte hindrar att människor rör på sig. Det är väldigt centralt, säger Thomas Östros.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".