Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Kronoberg

Dilemmat med resistenta bakterier

Publicerat onsdag 24 februari 2010 kl 05.00
Läkaren Martin Sundqvist i sitt labb. Foto: Lena Pettersson/SR

Minskad antibiotikaanvändning hjälper inte när bakterier väl har blivit resistenta. Det visar en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet på fredag. Studien är gjord av Växjöläkaren Martin Sundqvist och har genomfört med hjälp av läkare i Kronobergs län.

– Vi vet nu att det finns ingen snabb lösning på bekymret. Vi hade ju hoppats att det skulle vara så att vi kunde byta av antibiotika och därigenom tvätta bort resistens efterhand. Men så enkelt är det inte, säger Martin Sundqvist.

Tidigare har man trott att antibiotikaresistens kan "tvättas bort" genom att minska antibiotikaanvändningen eller att byta olika antibiotikasorter efter varandra. Men den avhandling som Martin Sundqvist lägger fram på fredag vid Uppsala universitet visar att man inte kommer så lätt ifrån problemet.

Under två års tid uppmanades alla läkare i Kronobergs län att minska utskrivningen av två olika sorters antibiotika. Förskrivningen minskade med 85 procent - men påverkan på de resistenta bakterierna var liten.

Spelar det någon roll då om man drar ner på antibiotikaförskrivningen?

– Ja det gör det ändå. Därför att ju mer antibiotika vi använder desto mer kommer vi att driva på antibiotikaresistensutvecklingen. Att det sen inte får så enkelt att vända det hela det beror helt enkelt på att bakterierna är vana nu vid att ha antibiotika runt sig.

Även om inte antibiotikaresistens kan tvättas bort genom minskad användning av antibiotika, kan man alltså bromsa spridningshastigheten på de resistenta bakterierna, och Martin Sundqvist menar att all onödig användning av antibiotika måste upphöra. Men för att komma till rätta med problemet i grunden krävs nya lösningar menar han.

– Det här ökar ju trycket ytterligare mot till exempel läkemedelsindustrin och läkemedelsforskningen att ta fram med nya antibiotika som är helt nya. Det kan inte bara vara en förändring av något gammalt utan det behöver vara helt nya mekanismer.

Lena Pettersson
lena.pettersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".