1 av 2
Stefan Carlsson landshövding i Kalmar län. Foto: Erika Norberg/Sveriges Radio
2 av 2
Kristina Alsér landshövding i Kronobergs län. Foto: Erika Norberg/Sveriges Radio
Glasriket

Så ska Glasriket blomstra

2:37 min

Bättre upplevelser, bättre boende, bättre kommunikationer och mer forskning ska rädda Glasriket. Det framkom idag när den första delrapporten i utredningen om småländska Glasrikets framtid presenterades, en utredning som regeringen har beställt av Kalmars och Kronobergs län.

Nu ska det tas ett helhetsgrepp för att området ska kunna blomstra igen efter decennier med nedläggningar inom glasindustrin.

Delrapporten innehåller förslag till åtgärder inom olika områden, Kristina Alsér, landshövding i Kronoberg, leder utredningen.

– Vi har redan en plan där båda våra länsantikvarier i Kalmar och Kronoberg tittar på hur man skulle kunna lyfta fram kultarvet. Inte bara  som vårdande av byggnader utan storytelling runt omkring. Kan man uppleva glasriket under 2-300 år, så att det här med destination inte bara handlar om att åka hit och köpa glas.

Det är den ena delen som Kristina Alsér vill ta som konkret exempel på hur man kan kommersialisera historien i det småländska glasriket, något man alltså har varit alldeles för dålig på hittills säger hon.

Bussluffare

Ett annat område som nämns är kommunikationerna i området, utredaren Olle Fält säger till exempel när han presenterar vad man har kommit fram till att "bussluffa" mellan bruken i skogarna som sträcker sig genom fyra kommuner, Nybro, Emmaboda, Uppvidinge och Lessebo.

Det är till exempel omöjligt idag, det behövs mer varierat boende också, och mer skyltar.

Dyr sanering

Men det handlar inte bara om upplevelsen av själva glaset och dess historia, faktum är också att om nyetableringar ska kunna startas på nedlagda bruksområden i regionen krävs saneringar, totalt handlar det om en kostnad på 7-800 miljoner, ett stöd som man räknar med att staten kan hjälpa till med, Stefan Carlsson är landshövding i Kalmar län.

– Där är ju staten normalt sett inne och hjälper till med sådana saneringsfrågor och där har vi typiskt statligt ansvar. Kanske utveckla det här med teknik för bättre energianvändning och sådana saker där staten kan ta ett ansvar. Sedan är det viktigt symboliskt att det är nationen som står bakom att glasriket är viktigt i Sverige.

Forskning och utveckling

Bland annat konstaterar man att det behövs en central nationell kontakt på statlig nivå för det småländska glasriket, och i regionen är det enighet och samarbete som gäller från och med nu mellan de båda länen, och den andra delen som Kristina Alsér vill nämna handlar om forskning och utveckling som ska göra att det småländska glasriket blir den region i norra Europa som är bäst på glas.

– Det får vi se men vi har en ambition. Vi har redan haft långt gående diskussioner med Glafo med Linnéuniversitetet och andra institutioner.

Fakta om Glasriket

I dag finns det 14 glasbruk i Glasriket. Den svenska glasindustrin omfattade 1960 cirka 40 glasbruk med 4 000-5 000 anställda. I början av 1980-talet sysselsatte den manuella glasindustrin 2 050 personer i Glasriket. Kosta Boda drev fem glasbruk och Orrefors tre glasbruk. Därutöver fanns tio fristående glasbruk. År 2010 sysselsattes 425 personer.

Källa: Delrapport om Glasriket 2012 (TT)

Erika Norberg

Reporter
erika.norberg@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista