Elisabeth Anderberg, nyhetschef P4 Kronoberg. Foto: Malin Ulfhager/Sveriges Radio
Nyhetskrönikan

Gymnasieskolan kanske inte är så viktig

4:08 min

Gymnasieskolan. Detta viktiga val enligt skolan själv och politiker. Detta val i en av livets alla korsningar som ska leda vägen till…ja, vaddå? Framtiden?

För om du tänker efter själv, där du är idag – var gymnasievalet ett måste för att du skulle komma dit?

Och hur ser den viktiga gymnasieskolan ut idag egentligen?

Veckans krönika handlar om gymnasieskolan. Hur viktig är den för skolan, politiker och framtiden? Välkommen in.

Kommer du ihåg när du satt där och skulle välja linje till gymnasiet som det hette då. Kanske var du en sådan som pratade länge och väl med en kompetent och verklighetstrogen syokonsulent och sedan valde noggrant. Eller så var du en som i sista stund fyllde i blanketten och skickade in. Inte fullt medveten om vad du valde, mer att du valde samma som din kompis.

Och sedan började du gymnasiet. Gick i skolan hela dagar, kanske med någon håltimme då och då. Du tog studenten efter lyckliga dagar och sen…ja vad hände sen? Följde du vägen gymnasiet skulle leda in dig på. Eller bytte du håll i studentkorsningen?

För många har gymnasievalet väldigt lite att göra med det yrke de har idag. Med det inte sagt att de kunskaper du fick i gymnasiet inte spelar någon roll. Men kan det vara så att vi övervärderar vikten av inriktning på gymnasievalet? Framförallt med tanke på hur skolan ser ut idag. Det verkar som att fokus ligger på att lära sig att lära istället för att lära sig något specifikt. Oavsett vilken utbildning man valt. Och detta är något som många som gått ut gymnasiet för länge sedan har svårt att ta till sig.

Många gymnasieelever idag har säkert fått höra kommentaren av sina föräldrar eller närstående: Men går ni aldrig i skolan?!?

Förklaringarna är många. Men här är topp tre:

1. Läraren var sjuk, ingen vikarie insatt.

2. Vi har eget arbete.

3. Kan jag hjälpa att schemat ser ut så här????

Och så är det säkert. Men med risk för att låta som en detvarbättreförrkärring så tycker jag att det är lite konstigt. Har skolan verkligen effektiviserats så mycket idag så att man hinner få in den kunskap som krävs på halva tiden jämfört med hur gymnasieskolan var förr? För om en vanlig dag innehåller två till tre lektioner så måste både ut och inlärning ha förbättrats väsentligt sedan tiden då du och jag gick på gymnasiet.

Eller är det så att gymnasiet spelar en helt annan roll idag än vad den gjorde förr. Då kanske tanken var mer att man valde den utbildning som passade för det yrke du senare ville ha. Sen när majoriteten valde ett annat yrke ändå kanske man ändrade på sin tanke kring gymnasieskolan och från politiskt håll ville att det mer skulle bli en förberedelse för yrkes- och  universitetstiden istället. Och därför blev också valet av skola och vad man får för förmåner på skolan viktigare än just innehållet.

Alla dessa tankar och funderingar gör det extra spännande att få följa en av dessa gymnasielever under det sista året ända fram till den lyckligaste av studentens dagar. Idag har ni fått träffa Linnéa Rydqvist för första gången. Hon har påbörjat första veckan av sitt sista år på gymnasiet. Och under året kommer ni att få följa henne kontinuerligt och få veta, hur förbereder vi dessa 18-åringar på livet egentligen?

Vad har du för åsikter kring gymnasieskolan? Är det tillräckligt med lektioner, tillsätter man vikarie vid sjukdom, får ditt barn den hjälp hen behöver?

Hör av dig till mig så mycket du vill. Jag heter Elisabeth Anderberg och mig når du på 0470-726057

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista