Nyhetskrönikan

Svensk juniorhockey förtjänar en större publik

Det är hockeyvecka. Taif och Troja har haft sina premiärer i respektive serie och imorgon är det dags för det framgångstippade Växjö Lakers. Men en liga är lite bortglömd i hockeysverige - juniorhockeyn. Högklassig hockey med hungriga, duktiga och framåt spelare spelar för nästintill tomma läktare.

Men media börjar få upp ögonen för de unga spelarna. I Växjö kommer tidningen att satsa mer bevakning på juniorhockey än på elitserien. Bland annat så har hockeyexperten Peter Sibner uttalat sig om detta i tidningen och så gör han även här.

Dagens krönika är en gästkrönika om juniorhockey och av Peter Sibner. Välkommen in.

Receptet för att driva publik till en hockeyarena är enkelt. Det ska vara underhållande hockey i en bekväm arena med täta matcher av stor betydelse. Det egna laget ska gärna ha många egna produkter, och helst vinna lite då och då. Juniorhockey på elitnivå har allt detta – men varför kommer ingen och tittar?

OK, rent numeriskt var det där en lögn. Det är faktiskt några enstaka som går och tittar. Matcherna i J20 SuperElit Topp 10 sågs förra säsongen av i genomsnitt 149 åskådare, vilket åtminstone i de södra delarna av landet är sämre än de flesta division 2-klubbar. Växjö, som gjorde sin blott andra säsong i högsta serien var bland de sämre med runt 100 åskådare, men inte ens klubbar som Frölunda eller Modo nådde över 200.

Katastrof.

I våras reste jag runt en del i Kanada. Bland annat fick jag på nära håll följa Bradford Rattlers, som bara har några år på nacken och dessutom spelar i den fjärde bästa juniorligan i Ontario. Utan vare sig barer eller grillbufféer hade de uppåt 700 betalande åskådare när jag var där en iskall fredagskväll, och i grannstaden Barrie drar OHL-laget Colts nästan 4000 åskådare i snitt.

Kanada har världens bästa juniorhockeyliga, på gott och ont är ishockeyn en tuff business och unga män på skridskor lär sig tidigt att hantera både fans, media och sponsorer.  I Sverige kan du utan problem gå förbi hallen fem minuter före matchstart i någon av J20-serierna utan att veta att det är match. Eller ens begripa hur du ska ta dig in i hallen, eftersom huvudentrén kanske är låst.

Det är väldigt synd, för det är knappast något fel på underhållningen på isen. Kvalitetsmässigt är den svenska J20-serien alldeles utmärkt och även de allra bästa spelarna, de som tidigt slår sig in permanent i seniorhockeyn, är fostrade där.

Men som produkt är juniorhockeyn alltså helt iskall. Det är ingen som köper den. Och så brukar det gå med saker man inte säljer.

Publiken och dess betalningsvilja är ett viktigt fundament för en modern proffsklubb. Den absoluta majoriteten av intäkterna genereras på plats under fyra-fem timmar i direkt anslutning till hemmamatcherna. Men utmaningen ligger inte i enbart i att hitta nya målgrupper – utan också att knyta åt sig de åskådare som känner lite vilse i den nya proffsidrotten.

Så här säger till exempel sur-Bosse, som sällan går på hockey nu för tiden eftersom det är både dyrt och besvärligt

”Dä kostar ju fö fan nästan tre håundra spänn, å sen sa en ju köra opp där å trängas mä en massa folk. Å sen kan en ju si alla matcherna på teve mä nu ju.”

Det kan också vara för tätt på given.

”Dä ä ju för många matcher. Dä bler ju ente spännande fönns te kvalet”

Ett annat problem tycks vara avundsjuka och misstänksamhet.

”Åsså tar di in nån jävla finne som bara sa ha mä säj en massa miljoner? Dä kunne di ju lia gärna tatt upp en junior istället å gett han chansen”.

Lösningen på Bosses och många andras problem heter juniorhockey.

Det är oftast gratis och gott om platser på parkeringen.  Varje match har stor betydelse, för redan vid jul delas serierna upp. Det fullkomligt kryllar av egna produkter som inte tjänar en spänn. Problem löst, gånger tre.

Juniorerna bär samma tröjor med samma loggor som de välbetalda proffsen. De är soldater för samma varumärke och borde erbjuda en utmärkt produkt för sin klubb och dess fans.

För att bli mer än en kväll i hallen för de närmast sörjande måste de svenska elitklubbarna paketera sina juniorlag som produkter och berätta att de finns.

Slå upp portarna, öppna ölkranarna. Smycka stan. Lyft fram profilerna. Sänd matcherna på TV. Bygg en kultur.

Och publiken skola vallfärda.

Peter Sibner,

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".