Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

"Kritiserad A-kassaregel gav få effekter på arbetsmarknaden"

Publicerat måndag 24 februari 2014 kl 05.08
"Det blev ingen tickande bomb"
(2:10 min)
När den nya a-kasseregeln infördes fick den stark kritik. Men det blev inte så farligt som kritikerna befarade. Fotot: Scanpix

Fler heltider och färre som är deltidsarbetslösa - det var målet från alliansregeringen när den, av Kommunal starkt kritiserade, 75-dagarsregeln i A-kassan infördes i april 2008. Nu, sex år senare, visar det sig att regelns direkta effekter på arbetsmarknaden varit få.

Har du erfarenhet av 75-dagarsregeln? Ledde den till mer eller mindre jobb för dig? Ring 0470-10 400, mejla eftermiddag.kronoberg@sverigesradio eller kommentera här!

Det har också visat sig att regeln inte drabbade A-kassans medlemmar så hårt som facket tidigare förutspått.

75-dagarsregeln innebär att den som har rätt till a-kassa kan använda 75 av sina 300 ersättningsdagar i samband med deltidsarbete. När dagarna är slut kan man antingen arbeta vidare på sin deltid utan fyllnadersättning, eller säga upp sig och stämpla på heltid.

Förändringen mötte stark kritik när den infördes, bland annat från fackförbundet Kommunal som har flest deltidsarbetande medlemmar. I Kalmar talade man om att 75-dagarsregeln var som en tickande bomb inom omsorgen som hösten 2009 skulle dränera omsorgen på personal och tvinga mängder med medlemmar som deltidsarbetade ut i en ofrivillig arbetslöshet.

Men alliansregeringen ville komma tillrätta med att människor fastnade i en deltidsarbetslöshet, där man år efter år kunde stämpla upp till en heltid. Det hade kanske blivit lite för bekvämt för arbetsgivarna. Målet var att skapa fler heltider.

Fler heltider har det också blivit i landets kommuner visar statistik från SKL, totalt 5 procent. Men ökningen har pågått sedan 2005 och har varit konstant. Någon koppling till deltidsbegränsningen i a-kassan går inte att se i den statistiken.

Även deltidsarbetslösheten har minskat från 50 000 det år A-kasseregeln infördes 2008, till 21 500 i år. Mer än en halvering, men minskningen har varit konstant och startade redan 2006, så inte heller där kan man se en klar koppling till förändringen i a-kassan.

Av de som lämnar en deltidsarbetslöshet uppger 60 procent att de går till arbete. Det betyder dock inte att alla får ett heltidsjobb. En del lämnar antagligen arbetsförmedlingen när deltidsstämplingsdagarna är slut och man inte längre har rätt till ersättning, men det är inget som Arbetsförmedlingen kan se i sin statitstik. 20% uppger att de går till full arbetslöshet.

Den effekt som är mest synbar och som går att koppla till att regeln infördes ser man i fackförbundens a-kassor. Enligt statistik från IAF - inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, så har antalet utbelalda ersättningsdagar vid deltidsarbete minskat med över 40%. Det största tappet kom 2009 när regeln började få effekt bland de som arbetade deltid.

Till antalet är de som påverkats av förändringen relativt sett få. Bland Kommunals medlemmar räknar man med att det fram tills idag berört cirka 18500 personer, cirka 3,5 procent av medlemmar. Men det är ändå för många menar Kommnunal. Som fortfarande arbetar för att regeln ska slopas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".