En av älgarna med GPS-halsband på väg upp efter en simtur.  Foto: J-E Berglund.
1 av 2
En av älgarna med GPS-halsband på väg upp efter en simtur. Foto: J-E Berglund.
Anders Hågeryd, lokalt ansvarig för forskningsprojektet Sydälg Växjö.
2 av 2
Anders Hågeryd, lokalt ansvarig för forskningsprojektet Sydälg Växjö. Foto: Roger Bergvik/Sveriges Radio.
Kronoberg

Osäker framtid för GPS-älgarna

"Har gett nya kunskaper om sydsvenska älgar"
1:39 min

Framtiden är osäker för forskningsprojektet Sydälg Växjö där 40 älgars rörelser följs genom GPS-sändare, ett projekt som blivit mycket omtalat och gett mycket ny kunskap om de sydsvenska älgarnas liv.

2009 monterades de först halsbanden med GPS-sändare på älgar efter att de sövts med bedövningspilar från helikopter, men under kommande vinter upphör sändarbatterierna successivt att fungera och några besked om fortsatta forskningsanslag har ännu inte kommit.

Så Anders Hågeryd, lokalt ansvarig för projektet, vänder sig nu till företag och organisationer för att få en fortsättning:

– Vi hoppas då att få in lite sponsorpengar. Det är ju så att varje sådan här älg kostar 30 000 kronor med halsband och märkning. Blir det ingen fortsättning måste vi ändå söka upp de märkta älgarna i vinter och söva de och ta bort halsbanden med GPS-sändare, för vi vill inte ha älgar som går omkring i skogarna med halsband och sändare som inte fungerar.

Projektet har fått stort genomslag hos jägare, skogsägare och allmänheten i stort som kunnat följa de märkta älgarnas rörelser på dataskärmen med två veckors fördröjning. Anders Hågeryd har varit ute och berättat om GPS-älgarna för omkring 1500 personer per år och hittills har GPS-älgarna bidragit till många nya rön om södra Sveriges älgar:

– Det är ju väldigt mycket nytt för de uppgifter om älgar som man haft tidigare har ju kommit från Norrland, de sydligaste kunskaperna som forskarna haft har ju varit från Bergslagen. Nu har vi äntligen fått kunskaper om när älgkorna föder sina kalvar, vad de väljer de för platser, hur stora är hemområdena, rörelsemönster med mera. Det är saker som vi tidigare bara gissat oss till.

Och en fortsättning för forskningsprojektet kan ge nya kunskaper:

– Framför allt vad som händer nu när Gudrunhyggena börjar inte producera så mycket mat som tidigare. Sjunker reproduktionen då bland älgarna? Rör de sig mera? Till dags dato har de ju nära på stått i ett smörgåsbord och inte behövt röra sig av den anledningen, säger Anders Hågeryd.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".