1 av 2
Knapptryckningar används som svar i vissa av testen. Foto: Gunnar Lantz/SR Västerbotten
2 av 2
Sara Pudas använder magnetkamerans avbildningar av hjärnan i sin forskning. Foto: Gunnar Lantz/SR Västerbotten
Umeå

Minnesstudie i Umeå förlängs

Forskningsprojektet Betula i Umeå, om människans minnesförmåga, får pengar för en sjätte testomgång som påbörjas år 2013. Hittills under projektets två decennier har nära 5 000 Umeåbors minnesförmåga följts genom livet.

Åldrande, minne och demens är den röda tråden för den mängd av forskning som har gjorts och görs med insamlade data från Betulaprojektets tester. Av de tusentals umeåbor som gjort testerna har vissa varit med ända sen första testomgången år 1988. Det betyder att förändringar i minnesförmåga som uppstår i samband med åldrande kunnat mätas hos samma person i upp till 20 år, med testtillfällen vart femte år.

Det är många åldrar som täcks in i testerna, den äldsta som testats i den pågående femte omgången var hundra år gammal, och de yngsta nytillkomma 25 år.

Enligt projektledaren Lars-Göran Nilsson är det nu klart att projektet förlängs med en sjätte testomgång år 2013 till 2015. Den ska bekostas till största delen av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, meddelar Nilsson P4 Västerbotten. Det har däremot inte preciserats exakt hur mycket pengar projektet ska få för den sjätte testomgången.

Gener och hjärnbilder
Med den forskning som görs utifrån Betulaprojektets tester byggs kunskapsbasen upp om bland annat vad som styr minnesförsämring och hur demensjukdom kan upptäckas tidigare. Den data som samlas in i testerna är förutom själva minnesförmågan också information om personens genuppsättning via blodprov och dessutom magnetavbildning av hjärnan hos en mindre del av testpersonerna, som några exempel.

Ett resultat som kommit Betula-forskningen slår hål på andra tidigare forkningsstudier som visat att minnesfunktioner försämras dramatiskt rakt genom hela livet, men då hade olika personer i olika åldrar jämförts utifrån bara ett testtillfälle.

– De flesta undersökningarna om minne och åldrande tittar ju på tvärsnittsdata, och då jämför man olika grupper av yngre och äldre vid samma tidpunkt. Då kommer man att riskera så kallade kohorteffekter – att det finns skillnader i hur de äldre personerna växte upp, samhället hur det såg ut, och kosten och allt möjligt som kan skilja mellan personerna. Men om man istället följer samma person under 20 år och ser hur den åldras, då gör man ju bara jämförelsen inom samma person, så då är det ett starkare bevis för hur minnet ändras. Så styrkan är ju att det är en longitudinell jämförelse, istället för en tvärsnittsjämförelse, säger Sara Pudas som jobbar dels som doktorand och dels som projektassistent i Betulaprojektet.

Reporter: Gunnar Lantz
gunnar.lantz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".