Kontroller, ett integritetsproblem inom elitidrotten

"Dopningskontroll innebär intrång"

Dopningskontrollerna av elitidrottare innebär stora intrång i den personliga integriteten för idrottare. De här integritetsproblemen diskuteras alldeles för litet, anser Johan Lindholm som är forskare på Umeå universitet.


Elitidrottare får finna sig i att kontrollanter kan dyka upp var som helst och när som helst på dygnet och kräva att få ett urinprov på 7½ centiliter i en plastbehållare. Nu diskuteras till och med att operera in GPS-sändare under huden på idrottare, för att antidopningsbyrån Wada skall veta var man kan hitta idrottaren.

Håller sig undan
En av svårigheterna med de oannonserade kontrollerna är att idrottsutövarna inte alltid funnits där de sagt de skall finnas. Misstankar om att de hållit sig undan för att undandra sig kontroller har framförts, och GPS-chipet under huden skulle göra det omöjligt.

– Antidopningsbyrån har under hösten framfört flera förslag om hur man skall styra upp det här. Alla de åtgärderna innebär integritetsintrång, säger Johan Lindholm.

Välkomnar diskussion
– Det här försvarar man med att så länge bloddopning förekommer och kanske till och med ökar så måste vi ta till starkare och starkare medel. Men jag skulle välkomna en diskussion om var ligger den bortre gränsen, när tar vi till för starka tag?

Dopning

  • De första dopningsfallen i modern idrott återfinns under senare delen av 1800- talet hos bland andra kanalsimmare och cyklister.
  • Internationella Olympiska Kommittén bildade en medicinsk kommitté i slutet av 1960- talet för att lösa det ökande problemet, bland annat efter att några cyklister dött av att ha använt dopningspreparat.
  • Från 1968 till 2003 har Olympiska Kommitténs Medicinska kommission bestämt vilka preparat som finns med i dopningslistan.
  • Från 2004 är det World Anti- Doping Agency (WADA) som beslutar vilka preparat som klassas som dopningsämnen.
  • För att dopningklassas krävs att substansen eller metoden antingen är maskerande eller att det uppfyller två av dessa tre kriterier: prestationshöjande, hälsovådligt eller i strid mot "spirit of sport".
  • 1981 togs 39 prov i Sverige varav 2 idrottare bestraffades, 2009 togs 3 568 prov varar 21 hittills har bestraffats (fler fall pågår). Som mest blev 56 bestraffade år 1992.
  • Straffskalan sträcker sig från tillrättavisning till livstids avstängning.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".